Som företagare är det mycket som ska hinnas med under arbetstiden. Även om man vet hur viktigt det är med den digitala kommunikationen kan det hamna långt ned på prio-listan.
Jag fick ett uppdrag från Visit Sweden om att skriva en artikel med konkreta råd till företag inom måltidsturism. Men tipsen jag samlat i artikeln är viktiga för många fler företagare! Särskilt om företaget finns på en fysisk plats dit du vill ha besök.
Det handlar om att optimera, effektivisera och automatisera sina digitala kanaler. Att se till att man enkelt går att hitta där nyfikna potentiella kunder söker!
I artikeln får du lära dig med steg-för-steg-instruktioner:
Enkelt och hands-on! Läs artikeln här:
Videosamtal, videomöten och videokonferenser är plötsligt på allas läppar. Vi vill inte sluta träffas bara för att vi måste hålla oss på distans från varandra. Och tekniken har ju länge erbjudit denna fantastiska möjlighet men nu har den plötsligt blivit en stor del i allas vardag.
Jag råkar ju betrakta mig själv som något av en veteran när det kommer till videomöten eftersom jag fördragit denna mötesform länge. Är man egenföretagare i Örebro med många kunder i Stockholm blir det liksom så.
Dessutom sände jag ju live-TV via Skype i flera år som teknikexpert i Aftonbladet Morgon – där jag OFTA fick beröm från produktionsteamet att “mina videosamtal var de snyggaste av alla”.
Så därför har jag ett och annat att dela med mig av när det gäller att se snyggare ut på sitt videomöte.
Och nej – det handlar inte om att vara ytlig. Det handlar om hur vi presenterar oss själva för världen och att få kännas oss som oss själva liksom. Då blir vi mer självsäkra vilket jag 100% tror bidrar till bättre möten också.
När det kommer till foto och film så hänger väldigt mycket på ljuset. På “Före”-bilden där uppe så har jag ljuset bakom mig, så kallat motljus. Vilket gör att mitt ansikte hamnar i mörker.
Så när du väljer plats för ditt videosamtal försök ha ett fönster placerat så att du får ljuset i ansiktet, så kallat medljus. Alltså att ljuset går med kamerans riktning mot objektet – i det här fallet dig!
Något som jag snabbt började göra inför mina live-sändningar i Aftonbladet var att ställa min laptop ovanpå en hög tjocka böcker.
En av sakerna som gör att vi inte känner oss så snygga i videosamtal är ju att vi ofta hamnar i ett underifrånperspektiv (eller “grodperspektiv” på fotospråk). Inte den mest smickrande vinkeln!
Genom det enkla knepet att ställa datorn ovanpå en låda, en hög böcker, spel/pussel eller vad du nu har att tillgå så kan du se till att få din kamera mer i ögonhöjd vilket ger ett SÅ mycket trevligare perspektiv.
Om du har höj-och-sänkbart skrivbord kan du höja upp det inför videosamtalet.
Det här kanske är en no-brainer men den är ändå värd att nämnas. För när man jobbar hemifrån kan det ju ibland vara så att man inte riktigt tänker på sitt yttre utan kör på härliga hemma-stilen.
Men om vi ska gå på ett möte i “köttvärlden” så brukar vi ju normalt kanske klä på oss något trevligt, borsta barret och känna oss redo för världen!
För att känna sig lite mer ✨ fresh and fierce ✨ i ett videomöte kan jag rekommendera att du fixar dig som om du skulle på ett verkligt möte.
Som tur är syns ju bara överkroppen så det är helt ok att köra finblus till pyjamasbyxor om det är tidigt på morgonen. Kaaaanske något jag gjorde rätt ofta i Aftonbladet, hehe.
För dig som trivs i läppstift kan jag verkligen rekommendera ett lager innan ett videomöte. Det ger snabbt det där lilla extra som kan göra hela skillnaden för ens egen självkänsla!
Om du gör videomötet via mobilen så rekommenderar jag att du ställer upp den lutat mot något. Ovanpå en låda lutat mot något lite tungt funkar fint!
För som mottagare av samtalet kan man bli helt åksjuk av att titta på någon som håller i telefonen. Det kan också vara skönt att få lite distans från ansiktet så det liksom inte blir en direktinsyn i någons näsborrar 😅.
Ett enkelt mobilstativ kan vara en god investering både för videosamtal och andra videor du kan behöva spela in i dessa tider.
Då kan du även enkelt videosamtala med telefonen i liggande läge, om den du pratar med använder datorn. För det blir oftast lite bättre när båda har samma bildläge, tycker jag. Syns bättre på skärmen.
Jag använder här ett Gorillapod från Joby med en mobilhållare från Manfrotto fastsatt.
Headset eller inte headset brukar ju vara frågan. Men nu förtiden tycker jag mig ändå se att de allra flesta använder headset när de är själva i ett videosamtal. Det är bra av två anledningar!
För det första brukar ljudkvalitén bli lite bättre eftersom headset-micen är gjord för att bara ta in ljudet av din röst och inget bakgrundsljud. Dessutom kommer den närmare munnen vilket alltid är att föredra när det gäller bra tal-ljud från mikrofoner.
Att använda hörlurar minskar riskerna för konstiga ekon och annat knas när du lyssnar på andra.
Nu har du kanske inte lyxen att som jag ha flera fina tapeter hemma (får mycket beröm för mina tapeter i videosamtal just nu). Men OM du har möjlighet att fixa en “videomötesplats” hemma så är detta mina tips:
På ett sätt är det ju “tur” att denna kris inträffat nu när det blir ljusare och ljusare. För när det inte finns något dagsljus från fönstren att tillgå blir ljussituationen snabbt tråkig.
För Aftonbladet använde jag alltid en lampa – jag har en på kontoret och en hemma. Det är en LED-ljusbox på stativ med kall ljustemperatur som härmar utomhusljus.
Att ljussätta med lampor kanske är lite överkurs för ett vanligt videomöte men om du ska hålla webinar, göra en presentation, prata på en online-konferens, hålla en pitch eller liknande så tycker jag du ska kolla på det!
Att själv kunna skriva ut nya, personifierade prylar hemma med en egen 3D-printer är en trend som cirkulerat länge i techvärlden. Men den aspekten av 3D-printing är egentligen inte där de stora möjligheterna ligger.
Så vad är det 3D-printing kan förändra i vårt samhälle och varför omtalas tekniken som ett steg mot en hållbar framtid?
Medverkande
▶︎ Lyssna via: Apple podcasts // Acast // Spotify // Webb
Min podd Teknikens under är äntligen tillbaka med en ny säsong! I det här första avsnittet undersöker jag en teknik som ofta är med på olika trendlistor: 3D-printing.
Tekniken har funnits länge men den där framtiden som utlovats där vi skriver ut allt möjligt vi behöver hemma har inte riktigt slagit in på bred front.
Och det är kanske inte som konsumentprodukt som 3D-skrivarens stora potential ligger?
I avsnittet besöker jag företaget Amexci i Karlskoga som forskar och utvecklar teknik inom 3D-printing och additiv tillverkning för Sveriges stora industriföretag. De jobbar främst med komponenter utskrivna i metall (!). Där det blir möjligt att tillverka saker som skulle vara i princip omöjliga eller väldigt mycket mer krångliga att göra med konventionella tekniker.
Jag undersöker även hur en mer konsumentnära 3D-printing skulle kunna se ut. Till exempel hur vi skulle kunna sluta tillverka massor av produkter i t.ex. Kina som sen ska fraktas och där en hel del hamnar på soptippen. Och istället bara tillverka exakt de prylar som efterfrågas och i närheten av oss där vi bor. Eller kanske även hemma?
På Karlskogaföretaget Amexci pratar jag med communications manager Anna Hellqvist och metallurg Kim Färnlund. De berättar om vad de jobbar med och hur tekniken de utvecklar kan komma att påverka tillverkningsindustrin och vad nyttan är av det.
Jag åker även till Stockholm och pratar med Stefan Bergdahl, VD för HP i Sverige, ett företag som kanske är mest känt för sina vanliga pappersskrivare. Men de såg för flera år sedan 3D-skrivare som ett nytt möjligt affärsområde.
Jag och Stefan pratar om varför 3D-skrivare kan förändra hur vi konsumerar i framtiden och varför det även handlar om att tillverka på ett mer hållbart sätt.
Stort tack till mina Patreons som hjälper till att göra den nya säsongen av podden möjlig! Vill du stötta mitt arbete?
Podden finns att lyssna på via
Okej! Ni som följt bloggen länge vet att jag ofta snackat om Patreon eller någon annan medlemsfinansierad variant för att få mer tid till att skapa det innehåll som ni älskar: guider, tutorials och utbildande innehåll inom digitala verktyg och teknik.
När jag frågade er vad ni tyckte jag skulle göra nu när mina föreläsningar ställts in så svarade ni: online-föreläsningar, webinarier och webbkurser!
Så nu fixar vi det: tillsammans! För jag känner att nu när så många fler tvingas se över sin vardag eller sitt företag för att bli mer digitala så har jag så mycket jag kan bidra med.
Ni är också många som verkligen gillar podden och tyvärr tappade jag en av mina två sponsorer för säsongen på grund av coronaviruset. Vilket är tråkigt men jag har bestämt mig för att köra ändå! Första avsnittet kommer ut om en vecka! Men jag skulle behöva ert stöd.
Så vad tror ni – kan vi fixa det tillsammans?
💖
Jag har själv varit en aktiv som givare på Patreon i flera år. Jag stöttar t.ex. youtubern Simone Giertz och Mediepodden med ett bidrag varje månad. För att jag gillar det de gör och vill att de ska kunna fortsätta göra det. Så enkelt är det!
Alla intäkter som man som kreatör får in på Patreon är man skatteskyldig för. Jag kommer ju göra detta som företag, inte som privatperson, och där brukar man ju säga att man “får ut” ungefär hälften av det man får in. Så det kommer krävas att vi blir några stycken om det ska gå runt. Men jag tror på oss?!! Jag tänker iallafall försöka 💪
Som kreatör så skapar jag alltså olika “tiers”, nivåer på medlemskap, för att passa olika behov och plånböcker.
Det här är instegsnivån och tänkt för dig som gillar mitt innehåll och kanske fått hjälp eller lärt dig något nytt av mig någon gång i ett inlägg, en video, svar i en kommentar eller på mail.
Du kanske följer mig på flera eller någon kanal och vill att jag ska kunna fortsätta producera blogginlägg, videos och poddavsnitt.
Som Teknifik Supporter kommer man få ta del av mina exklusiva inlägg och bakom-kulisserna videos på Patreon. Man kommer även kunna delta i omröstningar om vilka ämnen jag ska göra innehåll om härnäst.
Men mest av allt handlar det om ett digitalt och ekonomiskt heja-rop! 🙌
Så ni är många som vill ha och efterfrågar mer utbildande och lärorikt material. Sådant som är superkul med väldigt tidskrävande att skapa. För er har jag nu gjort medlemsnivån Academy!
Du kommer, förutom allt på Supporter, också att få (minst) ett live-webinarium i månaden. Alltså en digital föreläsning där jag kommer dela med mig av saker som: hur du skapar innehåll som verkligen engagerar och bygger relation, hur man gör en bra hemsida, tips på enkla sätt att skapa ett digitalt ben i sin verksamhet, trendspaningar inom sociala medier och marknadsföring och mycket mer. Sådant som jag brukar föreläsa om (och ta mycket betalt för 😉).
Även utomstående kommer kunna köpa in sig på webinarierna men det kommer kosta mer.
Dessutom kommer jag göra online-workshops där jag visar hur jag gör olika saker. T.ex. redigerar film, podcast, gör grafik i Illustrator, redigerar bilder och vad ni nu vill lära er. Ni kommer få vara styrande i vilket innehåll jag skapar.
Ni kommer även få möjlighet att ställa “Tech support”-frågor och delta i frågestunder.
Jag jobbar även på att ta fram online-kurser att sälja och dessa kommer ni få rabatt på!
Du är antagligen en kreativ person. Du kanske driver eget företag eller jobbar med något där du behöver skapa innehåll och nå ut i digitala kanaler.
Den sista nivån är för dig som har möjligheten och vill bidra med mer. Förutom att du får allt på de övriga två nivåerna så kommer du även få ett 15 minuters privat video-samtal eller möte (i Örebro) med mig varje månad!
Där vi kan snacka tekniktrender, du kan bolla din nya idé, jag kan komma med feedback på dina digitala kanaler eller vad helst du önskar!
Det blir lite som Academy med plusmeny, om man vill det. Eller ett sätt att ge mig en gigantisk upptumme på allt jag gör.
Jag kommer även att nämna mina Mecenater lite då och då i mina kanaler så det är även ett tillfälle att synas lite extra (om man vill det!).
Eftersom jag verkligen vill att du ska känna att du får värde för pengarna så får du som skriver upp sig som Academy eller Mecenat under den första månaden en signerad kopia av min bok på köpet. (Om du redan har boken får du ändå en till, ge bort den i present vetja!)
Om jag ska vara helt ärlig så ser jag inte magiska strålande möjligheter och guld och gröna skogar framför mig just nu. Jag ser många utmaningar. Men det här känns just nu som ett värdefullt och ändå rätt pepp sätt att försöka lösa det. Alltså: tillsammans! 💖
För att få det här upplägget att flyga kommer kräva mycket jobb och engagemang från min sida, jag tror inget annat. Men om vi får det att funka tror jag verkligen att det kan bli riktigt riktigt bra.
Det här är något jag klurat över sen bloggens begynnelse och det känns väldigt läskigt att ta klivet. Men nu gör jag det! För det kommer nog aldrig bli mer relevant än nu.
Hej mina vänner! Crazy times vi lever i va? Men det är väl så här det känns när man lever mitt i en global kris. Å ena sidan oron, nyhets-knarkandet och känslan av att allt kan hända nu. Å andra sidan memesen, skämten, spela TV-spel hemma i soffan och att allt ändå på så många sätt är precis som vanligt?
Jag tror vi alla har någon när eller kär i en riskgrupp som vi oroar oss för. Eller som jobbar inom sjukvården och har så mycket tungt, slitsamt och viktigt arbete framför sig, med så stort ansvar.
Och många företag drabbas såklart. Vilket skapar oro bland både ägare och anställda.
Mitt hjärta slår lite extra för alla småföretagare, frilansare och kulturarbetare. Personer som ger så mycket av sig själva och sin tid och ofta driver sina företag med väldigt små marginaler. Där den där turnén, mässan, eventet, marknaden eller uppdraget kan vara det som hela våren hängde på. Och nu är det mesta inställt eller uppskjutet.
Det här är personer som ofta jobbat fast det är sjuka – för att det kan vara svårt att sjukskriva sig som egen. Och nu uppmanas man stanna hemma med minsta förkylningssymptom.
Snälla: tänk lite extra på dessa personer som kanske går runt med en malande oro i magen nu för hur de ska kunna betala nästa månads hyra och räkningar. Och som riskerar att stå utan inkomster resten av våren. (Obs jag pratar inte om mig själv nu).
Jag tror inte jag var ensam om att känna en stor dos deppighet förra veckan när det från måndag till onsdag gick från “risk till att saker ställs in” till “allt är inställt”.
För mig som delvis försörjer mig som föreläsare kändes det såklart inte jättekul att inse att ungefär hälften av mina planerade intäkter de kommande månaderna riskerade att försvinna.
Det mesta är, tack och lov, inte inställt utan framskjutet. Vilket lett till att jag i några fall kunnat fakturera för jobbet redan nu ändå eller för en del av arvodet.
Jag försökte i förra veckan tänka så positivt jag kunde och leta lösningar. Men det är ju svårt när vi står precis så här i början av något vi aldrig (iallafall inte under min livstid) riktigt behövt gå igenom förut. Allt är ju så ovisst. Det kan förändras från dag till dag.
Dessutom har jag fått en envis (lättare) förkylning som gjort att jag satt mig själv i karantän och dessutom inte mått toppen rent fysiskt. Vilket ju såklart inte hjälper när man känner att man skulle behöva all sin kreativa och produktiva energi. Så resultatet för min del var att jag i princip “ställde in” mig själv ett litet tag.
Mitt viktigaste pepp-citat är ju: “Det är aldrig försent att ge upp”. Vilket för mig betyder att det är helt ok att deppa ihop och komma igen. Att inse att man är ganska liten på jorden och egentligen inte så hemskt viktig. Att allt kommer bli bra och det är ok att inte vara peppig och produktiv jämt.
Och även om jag tycker att alla har rätt att känna hur denna kris drabbar dem personligen så tycker jag också det är viktigt att sätta saker i perspektiv och inse: jag har det trots allt rätt bra.
Jag tog också bort Twitter-appen och skar ned på mitt intag av nyheter eftersom det bara spädde på min totala kris-och-panik-känsla. Vilket kan leda till overload deluxe. Så nu tar jag in nyheter i mindre doser. Och dagliga promenader!
Först och främst ska jag sitta lugnt i båten. Ta det här som en möjlighet att tänka om och tänka nytt kring delar av mitt företag. Framförallt så vill jag stötta andra företagare som har det svårare än jag. Alla som är i desperat behov av digitalisering just nu.
Sen vill jag såklart fortsätta skapa innehåll så att alla er som jobbar hemifrån eller sitter i karantän kan ha något att läsa och lyssna på för att förhoppningsvis lära er något nytt men också fördriva tiden.
Det första avsnittet av nya säsongen av podden låg producerat och klart när sponsorn plötsligt i förra veckan fick lov att dra in annonserna pga corona som förändrade förutsättningarna och gjorde annonserna jag redan skapat inaktuella.
Såklart fick jag fortfarande betalt för jobbet jag gjort så långt men podden är nu lite underfinansierad. Så jag tänker idag sätta mig och köra igång en sida på Patreon – det är en sajt där man kan stötta kreatörer och andra ekonomiskt genom månadsbidrag. Jag själv stöttar flera kreatörer där och har flera gånger varit i tagen att dra igång en egen men inte riktigt känt att det var läge. Men mer läge än så här blir det väl knappast aldrig?
Jag ska göra ett inlägg exakt om hur Patreon funkar – både för den som vill stötta och den som vill söka ekonomiskt stöd. Så håll utkik!
Jag ska även sätta mig och på allvar börja komma igång med digitala kurser, föreläsningar och webinar. 👌
Men i vanlig ordning fastnar jag lite i teknikträsket av det hela. Vilka prylar jag ska använda, vilken programvara och hur ska jag få så hög kvalité som möjligt osv osv. Tror det är bäst om jag bara sätter igång och börjar och sen löser det längst vägen? Annars kommer jag sitta och googla olika kameror tills tidens ände. 😅
Reklamsamarbete med Fidesmo
Det finns situationer där jag tycker det är väldigt skönt att lämna handväskan hemma. Till exempel när man vill gå på en avslappnande promenad, ska åka och bada eller för en dansant utekväll.
Jag har ju redan berättat för er om Fidesmo och NFC-tekniken, där de skapar samarbeten för att man ska kunna betala med vanliga saker man har på sig, till exempel ett klockarmband eller ett smycke (även kallat “en wearable”).
Idag tänkte jag gå närmare in på hur den här tjänsten funkar i praktiken. Både här i inlägget men framförallt i min videotutorial där du får se hela processen från beställning av en wearable till första köpet i butiken.
Om du har barn som i olika sammanhang behöver lite fickpengar kan det ju idag vara lite snårigt med t.ex. kontanter eftersom alla butiker inte tar emot det längre. Dessutom kan kontanter, eller ännu värre utlånade bankkort, tappas, stjälas eller komma bort.
Istället kan du ansluta ditt bankkort till en wearable eller en Fidesmo-tagg och låna ut/ge det till kidsen! Lite mindre tapprisk (med en wearable), ingen annan vet att det finns ett betalkort kopplat (minskar stöldrisken?) och dessutom kan barnet handla för upp till 200 kr utan att lära sig koden till kortet. 👍
Fidesmo har några samarbetspartners som du kan beställa produkter från som har ett Fidesmo-chip i sig. Här hittar du vilka som finns!
Du beställer produkten direkt från partnerns webbshop. Det är bara den wearable du väljer som kostar pengar, själva tjänsten Fidesmo Pay är gratis att använda.
När du beställer kan du ange dina kortuppgifter i en särskild modul (se videon) för att det ska finnas ett anslutet betalkort redan när du får hem din wearable. Detta är smart om du har en iPhone eftersom Fidesmos app än så länge bara finns för Android-mobiler (p.g.a av tekniska begränsningar gällande att skriva till NFC-chip från iPhones).
All info om vilka betalkort som kan användas med Fidesmo Pay hittar du på fidesmo.com/pay, och glöm inte att listan med betalkort som stöds uppdateras ständigt!
När du fått hem din produkt är det dags att aktivera kopplingen.
Med en Android-mobil så laddar du ned Fidesmo-appen från Play store och följer instruktionerna för att ansluta och aktivera ett betalkort till chippet i din wearable.
Om du anslöt dina kortuppgifter redan när du köpte så aktiverar du anslutningen till betalkortet genom att klicka på länken du fick i ditt bekräftelsemail från Fidesmo, eller via QR-koden som finns med i ett infoblad i förpackningen.
Du kan också gå in på Fidesmos hemsida och trycka på Mer > Support > Self Service Portal för att aktivera.
På alla ställen där du kan “blippa” en betalning kan du nu istället blippa din wearable. 🤩
För det första: Fidesmo själva samlar ingen data om dina köp eller var du handlar – läs mer här. Din verkliga betalinformation läggs inte heller på din wearble. Så här skriver Fidesmo:
“Din betalkortsinformation överförs aldrig till din wearable, utan enbart en referens som används för att identifiera ditt betalkort vid ett köp. Din wearable utgör samma säkerhet som ett PIN kreditkort eller SIM kort.”
För det andra: Kom ihåg att NFC-chip är helt passiva när de inte aktiveras genom att läggas direkt mot en läsare. De sänder inte ut några signaler och de har ingen GPS, bluetooth eller wifi. Så du spåras aldrig när du har en wearable med ett chip i.
En viktig sak jag vill poängtera är ju att jag har börjat samarbeta med Fidesmo redan nu just för att fler ska upptäcka vilka möjligheter som finns – så Fidesmo ska kunna skapa ännu fler samarbeten kring wearables och tjänster – så jag kan samla ännu mer funktioner på ett och samma chip. 🙌
Och Fidesmo har så mycket spännande på gång framåt så det är kul att vara med på resan och se vad som händer.
Det har blivit mycket Samsung här på sistone eftersom de släppte så många olika modeller. Först var jag på pressbriefing för S20-linjen där vi bara snabbt fick lite hands-on tid med produkterna.
Sen fick jag förmånen att testa en Samsung Galaxy Z Flip i 48 h (smartphone med vikbar skärm!)
Men så fick jag också 14 dagar (fortfarande rätt kort tid tbh) recensionstid med nya S20 Ultra – supermobilen med massor av kameror och prestanda. Så här kommer mina tankar om den!
Samsung Galaxy S20 Ultra börjar på ett pris av 14 990 kr.
Det första jag slogs av var såklart storleken. S20 Ultra kommer med 6,9″ display, vilket är för stort till och med för mig som ändå gillar stora mobiler. Mina händer räcker helt enkelt inte till.
I övrigt är det ju härligt med en stor skärm såklart men personligen känner jag att runt 6,1″-6,2″ skärmstorlek är the sweet spot för mig.
För att få ut så mycket som möjligt av mitt test såg jag till att installera alla appar jag behöver i vardagen samt att jag plockade fram min Fossil Gen 5 smartklocka. Jag fick även möjlighet att testa de nya och uppdaterade Galaxy buds-hörlurarna.
Två saker som jag gnällt lite på angående tidigare Galaxy-modeller har äntligen fixats till. För det första så är skärmen mer rak och inte böjd runt kanterna. På förra årets Galaxy S10 plus kunde jag inte använda mobilen utan skal eftersom jag HELA TIDEN kom åt kanterna så man gick ur appar, tryckte på fel saker och gud vet vad. Det irriterade mig enormt.
Jag hade absolut inga sådana problem med nya S20, oavsett om jag körde med eller utan skal. Heja Samsung, tack så mycket.
Den andra saken jag och många med mig stört mig på var den dedikerade Bixby-knappen. Som alltså användes för att aktivera Samsung egen röstassistent, som inte finns på svenska och ärligt talat funkar sådär. Men nu är Bixby-knappen puts veck! Det är bara på/av-knapp på sidan samt volymreglage. Tackar vi för!
Samsung har alltid fantastiska skärmar men en ny grej med S20-serien är att man kan aktivera 120 hz uppdateringsfrekvens. Det gör skärmen otroligt smooth och nice. Det är svårt att förklara skillnaden man måste helt enkelt uppleva det.
Det får mobilen att verka så mycket snabbare och nyare på något sätt? Jag älskade ju OnePlus 7 pro som hade 90 hz uppdatering och S20 Ultra slår alltså detta.
Just skärmkvalitén är verkligen en av de saker jag absolut älskar med Samsung.
Recensenter på engelska brukar alltid prata om “camera bump” vilket vi inte riktigt har någon jättebra översättning av på svenska? Men Samsung S20 Ultra har en ENORM camera bump. Den står upp och ut åt alla håll. Den är som en egen liten kompis på ryggen av Ultran.
När du lägger mobilen på ett bord så ligger den ju lite snett men med skal på blir den ju platt.
Förutom rent estetiskt så är det inget som stör mig att den har en stor kameralåda men ja… det är en look helt klart. Vad tycker du?
Selfie-kameran som på S10-serien var dubbel och satt på höger sida har nu blivit en singel som sitter i mitten och är ganska så plutteliten. Helt klart snyggare!
Samsung Galaxy S20 Ultra är en mobil för användare som kräver mycket av sina mobiler. Den har grym batteritid, stor skärm och grym prestanda. Den är snabb och smidig.
Men den väger därefter såklart. Så om du har en tendens att få lite kramp i handlederna av tunga mobiler är denna ingenting för dig.
En liten men märklig sak jag reagerade på var att vibrationen i den var SÅ stark från början? När den vibrerade i min hand kändes det som att hela armen skakade. Även när jag sänkte den till lägsta nivån i inställningarna tycker jag nästan det var på gränsen.
Den stora grejen med att köpa Ultra är ju kamerorna. Den har som sagt fyra kameror på baksidan: en 12 MP ultravidvinkel, en 108 MP vidvinkel, 48 MP telefoto och en DepthVision-lins.
Selfiekameran på S20 Ultra har 40 MP vilket inte är fy skam! Jag tyckte ju att selfiekameran på S20 och S20+ kändes som att de fått lite för lite kärlek. Men på Ultran så kan jag inte klaga.
Kom ihåg bara att du kan stänga av de automatiska skönhetsfiltrena 😣 (tycker inte om när de är på by default).
Det som Samsung gärna lyfter fram angående att ha en 108 MP-lins är att du kan zooma in och klippa ut delar ur en bild utan att tappa upplösning. När du filmar (i upp till 8K!) kan du även under tiden fota bilder (som blir väldigt fina och skarpa) eller plocka ut enskilda bildrutor till stillbilder i efterhand. Väldigt bra när man inte vill missa ett moment men också vill ha bilder.
Jag har ju tidigare också berättat om funktionen “single take” där du filmar ett klipp och mobilen själv sen skapar såväl stillbilder som videos och boomerangs som du kan dela.
Tanken, enligt Samsung, är att det här är en mobil för den som vill ersätta sin systemkamera. Det tvivlar jag dock på att någon skulle göra. Men det är verkligen en top-of-the-line mobilkamera. Ingen tvekan.
Om du vill veta mer om HUR bra den är rekommenderar jag den här videon från Sara Dietchy på Youtube:
När du har så här många olika kameralinser kan du ju verkligen ta en stor variation av bilder beroende på scenario. Dessa bilder är tagna från samma plats. Ovan ser ni ultravidvinkeln.
Vanliga vidvinkeln. Som ni ser stod jag egentligen ganska nära soffan!
Samsung S20 Ultra har 7x optisk hybridzoom och sedan upp 100x space zoom. 100…. gånger…. zoom. Det är rena rama spionkameran. Det krävs ju dock rätt bra stabilitet på handen (eller stativ) och mycket ljus för att det ska funka bra. Så bäst är den ju utomhus helt klart.
Jag fick testa den på taket av Samsungs kontor och där kunde vi zooma in på skyltar som inte gick att läsa med blotta ögat men som gick att läsa på bilden.
Här har jag zoomat in 5x i bilden. Fortfarande mycket skärpa och detaljrikedom. Funkar riktigt bra!
Och här kommer:
Megazooom! Inte 100x kanske men alltså ändå sjukt mycket detaljer här?!
Scrolla upp igen och kolla hur långt bort jag stod och sen ned igen till denna. 😮
Galaxy Buds är ju Samsung egna “AirPods”, alltså trådlösa bluetoothehörlurar. Den nya modellen är lite mindre än de första, kommer med en glossig låda istället för matt och själva lurarna har en lite holografic-speglingseffekt på plattan (som också är en touch-yta för att t.ex. spela/pausa).
Utseendemässigt tycker jag absolut det är en uppgradering. De sitter också lite skönare i öronen nu tycker jag.
Med de första Galaxy Budsen hade jag mycket problem med att lurarna kom i lite osynk när jag var ute och gick (så ljudet fick eko). Med dessa har jag inte haft några problem alls.
Ljudkvalitén är riktigt bra. Jag upplevde det som en stor skillnad från de första, men har inte jämfört dem direkt bredvid varandra.
De ska även ha hela 11 timmar (!) batteritid nu! Jag använde dem aldrig så länge i streck men det är ju himla bra i så fall.
Caset går precis som med den första upplagan att ladda trådlöst vilket är bra och du kan även använda “omvänd laddning” på mobilen och lägga lurarna ovanpå mobilen för att ladda (precis som med S10), vilket ju kan vara användbart.
Samsung S20 Ultra är den bästa Samsung-mobilen jag testat so far. Och om du är en superuser som gillar Samsung och vill ha det bästa av allt så är vä 14 990 kr som utgångspris inget att snacka om för vad du får för pengarna.
Mina tidigare gnällmoment är fixade och skärmuppdateringen på 120 hz gör att den känns som en mobil värdig 2020.
Det är inte en mobil för alla. Det är inte heller en mobil för mig (pga för stor för mina händer). Men det ÄR den bästa Android-mobilen du kan köpa just nu om du med “bäst” menar har bästa kameran, bästa skärmen och bästa prestandan.
För egen del så tycker jag i princip om allt med Samsungs mobiler utom en grej: de funkar så himla dåligt med Instagram Stories! Iallafall selfiekameran.
Jag som filmar stories i parti och minut märker av detta så tydligt. För Instagram för iOS funkar SÅ bra med iPhones kameror. På Android kan inte Instagram-appen utnyttja kamerans fulla kvalité (pga ska funka för så många modeller). Och det märks.
På S10 så introducerade Samsung ett “instagram”-läge i kameraappen men jag såg inte till det nu när jag testade Ultran. Men det är bara en nödlösning på ett problem som i min värld är reellt.
Jag är såklart bortskämd som de senaste åren haft de senaste iPhone-modellerna med riktigt grymma selfiekameror. Men för mig är detta dealbreakern när det gäller Samsung. Knäppt, jag vet, men så är det. Ville bara dela det.
Reklamsamarbete med Patent- och registreringsverket
Dagens visuella samhälle har skapat stor efterfrågan på bilder, illustrationer och musik som ska fylla hemsidor, flöden på sociala medier och videor på youtube.
Det här skapar fantastiska möjligheter för illustratörer, bloggare, fotografer, skribenter, youtubers och musiker!
Om du har bra koll på din upphovsrätt kan du lära dig att utnyttja värdet av dina immateriella tillgångar ännu bättre. Vilket helt enkelt kan hjälpa dig tjäna mer pengar på det du skapar.
I den här guiden ska vi ska gå igenom hur det här med upphovsrätt funkar både för dig som upphovsperson och dig som själv behöver använda upphovsrättsskyddat material.
På Patent- och registreringsverkets hemsida kan vi läsa att upphovsrätt skyddar “konstnärligt skapande som musik, film och litteratur”.
Det som är lite speciellt med upphovsrätten är att den uppstår automatiskt när ett verk skapas. När någon till exempel tar ett fotografi genom att trycka ned fingret på avtryckaren på en kamera så får den personen direkt upphovsrätt till fotografiet som skapats.
Symbolen © som står för “copyright” (upphovsrätt på engelska) ser man ofta även i svenska sammanhang. Men symbolen har ingen juridisk betydelse i Sverige. Man behöver alltså inte skriva att man har copyright för att ett verk ska vara skyddat.
Även design av en produkt, så kallad brukskonst, kan vara upphovsrättsskyddad om den kan anses ha en tillräckligt unik utformning.
Det som styr om ett verk får upphovsrätt är hur originellt det är. Att rita ett enkelt hjärta på ett vitt papper är kanske inte tillräckligt originellt för att upphovsrättsskyddas, eftersom någon annan skulle kunna skapa samma verk helt oberoende av att ha sett din lilla illustration.
En annan lite klurig sak med upphovsrätten är att det endast är själva utformningen som skyddas. En idé eller ett koncept skyddas inte av upphovsrätt. Detta gör att en del upphovspersoner kan uppleva att någon kopierat dem genom att sno deras idéer. Eller att någon kopierar vad som skulle kunna kallas deras “stil”. Men om den andra personen framställt ett eget verk kan det vara ganska svårt att ifrågasätta det utifrån upphovsrätten.
Det är ju tillåtet att inspireras av andra, det är en naturlig del i allt konstnärligt skapande. Men vart gränsen går mellan att inspireras väldigt mycket och direkt kopiera kan ibland vara svårt att avgöra.
Som företagare så har du både materiella och immateriella tillgångar. De immateriella tillgångarna är sådant som inte går att ta på men som ändå har ett verkligt värde. Som ett varumärke, ett domännamn, ett patent, ett forskningsresultat eller en affärsidé.
Upphovsrätt till ett verk är också en immateriell tillgång och därför något som du som företagare kan ta vara på för att tjäna mer pengar.
Vanligtvis när du skapat ett verk så äger du både den ideella och den ekonomiska upphovsrätten.
Den ideella rätten tillhör alltid upphovspersonen, även om den är anställd eller har skapat verket på uppdrag av någon annan. Den innebär att du som upphovsperson har rätt att namnges i anslutning till verket om det publiceras, till exempel i en bildtext under ett publicerat foto.
Du kan inte sälja eller överlåta den ideella rätten, ingen annan än du kan alltså stå som upphovsperson till ditt verk. Däremot kan du sälja rätten att återskapa, publicera eller sälja verket!
Då kommer vi in på det som kallas för ekonomisk rätt eller förfoganderätt. Du kan till exempel licensera den ekonomiska rätten, vilket innebär att ett annat företag får använda ditt verk inom ramen för er överenskommelse. Det är det vanligaste sättet att låta andra använda dina verk.
Du kan även låta ett företag köpa den ekonomiska rätten (friköp), så att de helt förfogar över den. Vilket är vanligt när man till exempel tar fram en logotyp för ett företag. När du är anställd och skapar verk på jobbet så har arbetsgivare rätt att använda verken du skapat på arbetstid inom företagets normala verksamhet. Din arbetsgivare kan överta den ekonomiska rätten till verken du skapar på jobbet om ni avtalat om detta, till exempel i anställningsavtalet.
I andra situationer ska du tänka efter väldigt noga innan du helt ger ifrån dig den ekonomiska rätten och se till att du i så fall får skäligt betalt. Ta hjälp av en professionell rådgivare om det känns snårigt.
Kom ihåg att när du exempelvis säljer licenser för användning av dina bilder på nätet så kan du ju ange att man får använda bilden hur man vill och hur länge man vill, men att du fortfarande äger upphovsrätten vilket innebär att de som köpt bilden inte får sälja den vidare till andra.
Om du skapar illustrationer, fotografier, musik, text eller andra verk som skyddas av upphovsrätten så finns det många olika sätt du kan utnyttja det för att öka intäkterna i ditt företag.
Det viktiga att komma ihåg är att du har möjlighet att tjäna pengar varje gång något av dina verk används. Till skillnad från en produkt som du kanske säljer en gång så kan du alltså fortsätta att tjäna pengar på din upphovsrätt under lång tid om du fortsätter att ha kvar och äga den ekonomiska rätten.
Du kan ju även tjäna pengar på att licensera eller köpa andras upphovsrätt. Till exempel för att sälja prints eller ge ut böcker.
På PRV:s hemsida kan du läsa om Saltkråkan, företaget som ägs av Astrid Lindgrens efterlevande och äger och förvaltar upphovsrätten till alla hennes verk samt en rad varumärken som karaktärer och liknande. Hela deras företag bygger på ta vara på olika immateriella tillgångar och de omsätter miljoner varje år.
Många företag letar efter bra, unikt och högkvalitativt material till sina digitala kanaler. Genom att skapa och licensera illustrationer, grafik, musik och foton så kan du skapa massor av värde för ditt företag.
Genom att läsa på om dina rättigheter och skapa enkla sätt för kunder att licensera och använda dina verk kan du fylla ett stort behov på marknaden.
Om du är illustratör och blir kontaktad av en tidning som vill att du ska göra en illustration för dem så handlar det ju inte bara om att du ska prissätta själva arbetet utan du ska även räkna in upphovsrätten när du tar fram offerten.
Ska illustrationen publiceras både i tryckt tidning och på webben? Kanske även på sociala medier? Ska de få använda illustrationen en eller flera gånger? Under hur lång tid har de rätt att fortsätta publicera illustrationen?
För att ta reda på mer om vad du bör ta betalt så kan du kontakta eller bli medlem i en branschorganisation eller intresseförening.
Till exempel Svenska tecknare, Svenska fotografers förbund, Författarförbundet eller Journalistförbundet.
Där kan du få rådgivning från experter (ibland krävs medlemskap) och ofta finns arvodesrekommendationer och mallar för avtal.
Även om du ser dig själv som “hobbyutövare” eller är i början av din karriär vill jag verkligen uppmana dig att ta till vara på värdet av din upphovsrätt! Ta skäligt betalt från början. Det gynnar både din egen business och är sjysst mot dina kollegor i branschen.
▶ Läs mer: Hur tar man betalt som frilans?
Så vad händer om någon använder ditt verk utan att ni har ett avtal och utan att du fått någon ersättning?
Det första du ska göra är att upplysa den som använder ditt verk om att de gör intrång på din upphovsrätt. Ibland kan ett intrång bero på okunskap.
Det enklaste och snabbaste för båda parter är oftast att komma överens utan att gå vidare till rättslig prövning. Till exempel genom att den som använt verket betalar för användningen som redan skett, att ni skriver avtal eller att verket tas bort från sammanhanget där det använts.
Om du upplyst den som gjort intrång och de inte vill komma överens så har du genom att du informerat dem bevis på att de medvetet gör intrång på din upphovsrätt.
Nästa steg är att du anmäler brott och tar saken vidare rättsligt.
Det finns situationer där inskränkningar i upphovsrätten gäller. Till exempel citaträtten där “var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet” (källa: Författarförbundet).
Exakt var gränserna går är lite luddigare och avgörs oftast från fall till fall och genom praxis som kommit ur olika domar.
Här kan ni läsa mer om citaträtt på Wikipedia.
Nyhetsmedier har även rätt att återge verk i samband med nyhetsrapportering om det är relevant för en händelse (källa: Verksamt.se).
På internet finns ju en etablerad delningskultur där plattformar som Facebook och Twitter uppmuntrar till att man delar och retweetar innehåll från andra. Så hur funkar det med upphovsrätten?
Om du själv publicerar ett av dina upphovsrättsskyddade verk på t.ex. Facebook så anses det inte vara ett brott mot upphovsrätten att dela det vidare om det görs genom plattformens inbyggda funktioner, så att själva delningen är en länk tillbaka till källan.
Det är däremot inte okej av någon annan att ta ditt verk och ladda upp det på sin egen kanal. Det spelar ingen roll om de skriver ut dig som källa eller upphovsperson. De måste ha ditt uttalade godkännande för publicering. Har de inte det så har du rätt att kräva att de tar ned inlägget alternativt betalar dig för användningen. Upphovsrätten gäller.
På Instagram är det ett klurigt läge. För där finns det ingen inbyggd funktion för att “regramma” någon annans inlägg i sitt eget flöde (det går att dela till Stories/Händelse via en inbyggd funktion).
“Regrammande” kan endast göras via tredjepartsappar som laddar ned originalinnehållet och publicerar det på din kanal som ett eget inlägg. Det är alltså precis som att du laddat ned bilden från nätet eller skärmdumpat den och publicerat. Att tagga ursprungskontot hjälper inte. Har du inte fått tillåtelse så är det egentligen ett intrång i upphovsrätten att regramma.
Sen finns det såklart en kultur där många blir glada om andra sprider deras innehåll och därför är det nog inte jättemånga regrams som ifrågasätts men du har rätten på din sida om du vill ifrågasätta en publicering av ditt verk.
Även memes-kulturen bygger på att ta andras (oftast upphovsrättsskyddade) verk och ändra, lägga till och utveckla för att förmedla ett budskap.
I det nya upphovsrättsdirektivet som godkänts av EU-parlamentet så har det bland annat diskuterats om det i praktiken kommer innebära ett “meme ban” och konsekvenser för den typen av uttryck. Exakt hur de nya direktiven kommer tillämpas i Sverige och hur praxis kommer bli är inte klart än.
Läs mer om upphovsrättsdirektivet på PRV:s hemsida.
För att se till att behålla värdet av dina immateriella tillgångar är det bra att också respektera värdet av andras. Var noga med var och hur du delar andras innehåll på sociala medier och internet. Fråga först och ange upphovspersonen. Om du inte vet vem som är upphovsperson: googla! Till exempel genom bildsök.
Det finns många stora konton på sociala medier som helt byggt sin verksamhet på att sno kreatörers innehåll och ladda upp. Och ibland anger de inte ens originalkällan. Om du gillar det du ser – ta dig tiden att leta upp originalet och dela det (på ett korrekt sätt) istället så kreatören är den som får klick och credd!
Det finns två sätt du kan hitta material att använda utan att begå intrång på andras upphovsrätt. Det ena är att avtala om användning med upphovspersoner och det andra är att använda verk under Creative Commons-licens.
Creative Commons är en organisation som verkar för att det ska finnas material att använda och bygga vidare på som enkelt kan laddas ned på nätet.
Creative Commons-licenser finns i olika nivåer som anger vad som krävs för att man ska få använda verket. Där grundnivån är att man hänvisar till upphovspersonen. Andra versioner av licensen tillåter endast användning för icke-kommersiellt bruk eller att man inte får göra ändringar i verket.
▶ Läs mer om de olika Creative Commons-licenserna
Du som upphovsperson kan välja att lägga upp innehåll med Creative Commons-licens för att dela och sprida detta fritt med världen.
Det finns även sidor som tillhandahåller “royalty free” bilder, illustrationer, ljudeffekter och filmklipp.
Slutligen finns det också sajter som erbjuder licenser antingen för en fast månadskostnad eller per verk.
Läs alltid noga på vad som gäller för verk på dessa sidor och hur de får användas.
Och återigen, föregå med gott exempel. Om du behöver bilder till din hemsida – överväg att betala en frilansfotograf istället för att använda samma genrebilder som alla andra.
Behöver du musik till din youtubevideo? Varför inte låta en musiker komponera något unikt istället för att sitta och leta igenom hundratals creative commons-låtar med varierad kvalité?
Om du vill kunna tjäna pengar på verken du skapar är det ju sjyst att hjälpa andra att göra detsamma. 💖
Hej och goddag kära läsare! Det är måndag igen och nu är det mars. Våren går som vanligt i rasande fart och jag börjar känna hur jobbtempot ökar för varje dag. Det gäller att försöka sitta lugnt i båten och planera ordentligt.
Den här veckan ska jag jobba med podden, samarbeten och uppdrag.
På torsdag ska jag till Stockholm (igen) för inspelningar för Work at X, en podd av Borg&Owilli som jag är programledare för. Där olika företag marknadsför sig som arbetsgivare kan man säga. Perfekt för alla som söker jobb inom teknikbranschen.
Jag har haft två dagar i Stockholm varje vecka de senaste tre veckorna. Galet! Men det är mycket för att dels spela in Work at X, pressgrejer med techföretag samt intervjuer för min podd. Så har försökt slå många flugor i en smäll varje gång jag varit där. Plus också träffa kompisar.
På torsdagkväll ska jag och Max på Sara Parkman-konsert i Uppsala. Max födelsedagspresent till mig (eller var det julklapp?). Sjukt kul ska det bli iallafall. Jag lärde känna Sara på gymnasiet och såg henne spela med sitt gamla Härnösands-band Kraa första gången typ 2006 kanske?
Ni har väl hört hennes senaste skiva Vesper, som fått DN:s kulturpris och allt? En helt otroligt bra skiva.
Jag försökte ha lite frågestund på mina Instagram Stories häromdagen. Frågorna som kom in var verkligen blandad kompott. Det blir aldrig särskilt bra när jag har frågestunder för jag svarar ju på frågor konstant, hela tiden varje dag, i kommentersfälten, på mailen och på DM:s. Så när jag väl försöker ha sådana här klassiska frågestunder som sourcing för blogginlägg verkar ni inte ha så mycket kvar att fråga.
Oh well! Här kommer iallafall frågorna och svaren för denna gång. 😁
Det går verkligen i perioder. Men att göra riktigt matiga guider är jättekul, det tar bara jättelång tid, vilket gör det svårt att hinna med och därför inte alltid jättekul.
Ibland har jag superfeeling på att göra video och då är det jättekul. Ibland har jag ingen lust att filma alls.
Att göra podden är riktigt kul (och också tidskrävande). Men det härliga med den är att få jobba med ljudmediet som är mitt favorit, sitta och klippa med ljud och musik så det blir bra flow. Plus att jag lär mig väldigt mycket medan jag gör avsnitten och kan ha lite större perspektiv än i mina andra format.
Just nu är jag inne i en period där jag tycker det är kul att illustrera och göra grafik (t.ex. till detta och detta inlägg). Då jobbar jag i Procreate på iPad Pro eller Adobe Illustrator på datorn.
Detta är verkligen ett stort sånt här “å ena sidan å andra sidan”-område.
De stora möjligheterna med datalagring och spårning är ju att vi kan lära oss massor av spännande saker genom data.
Ett exempel är ju när det gäller smittspridning som nu med Covid19 och tidigare med t.ex. ebola där man med hjälp av insamling av data kan göra modeller för spridning och agera, t.ex. genom att identifiera riskområden.
Men precis som med allting kan man ju också använda datalagring och spårning på dåliga sätt – som i Kina där kommunistpartiet använder data för att kontrollera befolkningen. Eller Cambridge Analytica som använde data för politisk påverkan.
Jag tror att vi behöver bättre modeller för att kunna dela den data vi vill på ett säkert sätt. Till exempel att kunna donera data till forskning. Data är ju också en sorts råvara, som vi också borde kunna få sälja om vi vill. I dag så har vi väldigt lite självbestämmande över hur vi vill använda vår data.
Stora datasamlingar är avgörande för att skapa bra artificiell intelligens som kan hjälpa oss människor att lösa massor av problem. Men stora datasamlingar kan också ge företag, organisationer och länder stor makt. Så därför behövs det bra lagar och regler kring det hela.
Inte så värst! Jag körde ju Mac i många år tills jag förra året bytte till PC, en Dell XPS 15.
Det är främst två saker jag saknar med min gamla MacBook: att stänga locket för att sätta den i strömsparläge och öppna locket för att vara igång igen på en sekund.
Jag har fått lov att göra en inställning på min PC som säger att den inte ska sätta sig i strömsparläge när man stänger locket (när strömsladden är i) för att jag ska kunna stänga den när jag använder min externa skärm. Och när den varit i strömsparläge en stund stänger den i princip av sig så man måste trycka igång den på knappen. Den startar fortfarande snabbt men inte lika snabbt som min Mac gjorde.
Det andra jag saknar är tangentbordet på min MacBook. Mmmm det var så himla skönt att skriva på. Tangentborden jag använder nu, både på laptopen och ett externt, är verkligen helt ok. Men inte riiiiktigt lika skönt.
Med macOS operativsystemet saknar jag främst Airdrop som är så sjukt smidigt för att skicka saker mellan mobil, ipad och dator. Nu har jag ett system med Dropbox istället men det kräver ju några fler klick.
En sak till jag saknar: den lilla strömsladden till min MacBook. Man kan ju dela av strömsladden på två och bara ha den lilla sladden direkt till dosan man stoppar i väggen. Så smidig att ta med när man reser. Min Dell-strömsladd är betydligt större (och tyngre).
Nej… tråkigt nog. Älskar ju att köpa böcker. Men har i nuläget helt fullt i bokhyllan och en jättehög med böcker på nattygsbordet så jag får liksom inte riktigt plats med mer?
Dessutom läser jag ju en hel del via min Storytel Reader.
Men jag har gått runt och tittat mycket 😍
Jag tolkar denna fråga som ryktena/teasers från EA Games att nästa upplaga av sims, Sims 5, kommer innehålla online-element.
Jag vet inte om taggad är rätt ord men jag tycker absolut det ska bli spännande att se vad de hittar på. Det vore kul om man iallafall kunde skapa typ delade grannskap med vänner, där ens simmar kunde träffas, skapa relationer och sånt.
Var tvungen att googla vad “skrovmål” innebär och verkar vara en burgare med pommes och läsk.
I valet mellan dessa två väljer jag i så fall skrovmål, med vegoburgare. Älskar även vegokorv men inte i tunnbrödrulle.
Ja tack 😍
(Denna fråga var från en fin vän som jag lunchade med häromdagen. Lunch med fina vänner är något jag verkligen vill rekommendera!)
Nu är det hög tid för mig att gå och värma min lunchlåda. SÅ hungrig.
På sitt senaste “Unpacked”-event så lanserade Samsung inte bara S20-serien utan även en ny foldable, som de vikbara mobilerna börjat kallas. Det var Galaxy Z Flip – och jag fick för några dagar sen möjligheten att testa den i 48 timmar.
Observera! Eftersom det var ett väldigt begränsat test så är detta inte en recension. Det är omöjligt att uttala sig om hur hållbar/känslig mobilen är eller hur den kommer funka för längre, vardaglig användning efter ett så här kort test.
Vid första anblick ser Z Flip nästan ut som en vanlig mobil. Om det inte vore för de tjocka kanterna runtom (som nästan ser ut som ett skal), som skyddar skärmen när man stänger den. Samt gånggärnet på mitten.
När man använder mobilen “som vanligt” så tänker man inte så mycket på vecket i mitten om man inte drar med fingret rakt över det. För det är ju där och det känns. Men oftast scrollar jag lite längre ned på skärmen och då märks det inte alls.
Skärmen är gjort av ett supersupertunt glas med en skyddande plastfilm över. Så det känns som plast mot fingret men skärmen känns inte mjuk när man trycker på den.
Om ni minns Samsungs förra foldable, Galaxy Fold, så hade den en plastskärm. Att Samsung nu ändå lyckats göra en tunn tunn vikbar skärm i glas är rätt coolt? Eller så är det mest PR. Men om du haft en smartphone med ett skärmskydd i plast på glaset så är känslan rätt lik.
Känslan när man viker ihop en smartphone är ändå… något! Även om man vänjer sig snabbt. Mobilen stänger med ett ganska tillfredsställande ljud tack vare magneter.
Gångjärnet är så pass “stelt” att man dels kan ställa mobilen i det här halvvikta läget, t.ex. för att ta en selfie (se min video). Det gör också att jag iallafall inte kan öppna mobilen med en hand utan måste använda två. Men har sett andra journalister som lyckats få till en sådan där “flip”-rörelse med en hand. Jag vågade inte testa allt för mycket eftersom mobilen är VÄLDIGT hal så jag ville inte råka kasta iväg den. Hehe.
Mobilen tillverkas i tre färger: mirror black, mirror purple och mirror gold. Jag har sett den i mirror purple (bilden ovan) som jag tycker är absolut snyggast. Den skiftar i rosa och lila med lite sådan där holografisk regnbågseffekt. Så snygg. MKBHD har köpt den så ni kan se den här.
Mitt testex var ju den svarta versionen som drog åt sig fingeravtryck som en jag vet inte vad. Den såg konstant kladdig ut. Inte så kul! Jag undrar om det kommer komma skal till den? Det skulle nog behövas för utsidan verkar kunna gå sönder rätt enkelt vid tapp och den är så hal att den vid ett tillfälle på egen hand gled av min trådlösa laddare.
När mobilen är hopvikt så här så känns den ungefär som min Nintendo 3DS eller som en liten sminkdosa eller nåt. Kompakt och enkel att stoppa i väskan eller fickan. Skärmen blir ju också skyddad vilket känns bra eftersom utsidan är plast och därför kan få repor hyfsat enkelt.
Jag har aldrig mina smartphones i fickan eftersom de är alldeles för stora och riskerar att ramla ur väldigt lätt. Med Galaxy Z Flip hopvikt blir det verkligen en helt annan femma.
Galaxy Z Flip kommer i ett utförande med 256 GB lagring, 6,7″ display, 8 GB i RAM och två kameror på baksidan (12 MP vidvinkel och 12 MP ultravidvinkel) och en selfiekamera på framsidan (10 MP).
På framsidan sitter en liten AMOLED touschskärm där du kan se klockan och små små notiser.
Så kameramässigt får du ju inte alls lika mycket för pengarna som om du lägger dem på en av de senaste S20-mobilerna istället.
Vanligtvis på din smartphone så fotar du ju selfies med kameran på framsidan, som oftast är den lite sämre kameran.
När du kan vika ihop din mobil så kan du ju plötsligt ta selfies med de bättre kamerorna på baksidan.
Här är en selfie fotad med den vanliga selfiekameran:
Och här är en bild tagen med mobilen hopvikt som använder kamerorna på baksidan.
När du har mobilen i det halvvikta läget kan du ju även ställa upp den för att ta en selfie. Samsung har ju sedan gammalt en snajdig självutlösarfunktion som kickar igång om du håller upp handen.
Jag skulle säga att kamerorna på Z Flip är helt okej. Men inte så bra som man kanske skulle önska för en mobil med denna prisbild.
Här kommer några snabba bildexempel:
Jag tycker inte att kameran är en deal-breaker för den här mobilen men det är inte för kamerorna någon kommer köpa den.
Jag skulle säga att Galaxy Z Flip i det här utförandet passar för en early adopter som älskar att vara först med den senaste tekniken. Och som därför kan ha överseende både med prisbilden och att den är så ömtålig.
Men jag tror att den här modellen på en foldable är betydligt med attraktiv för “den vanliga konsumenten” jämfört med Galaxy Fold som jag tycker har ett betydligt konstigare utseende och snävare målgrupp.
Galaxy Z Flip känns mer som en “färdig konsumentprodukt” jämfört med Folden, även om även Z Flip är ömtålig och inte heller damm och vattentät. Så man bör vara lite försiktig med den.
Jag tycker verkligen Z Flip har något som gör att den känns otroligt kul och spännande. Och det är alltid en indikation för mig att en pryl kan komma att bli en succé. För känslan är ju trots allt det viktigaste.
Eftersom den skiljer sig väldigt mycket från alla andra mobiler på marknaden så tror jag den har möjlighet att bli en hypad produkt. Att den är så dyr och samtidigt ömtålig (över 16 000 kr alltså) kan ju göra den ännu mer till en högstatusprodukt.
Den slimmade formfaktorn och att den i övrigt är som en “vanlig smartphone” tror jag också kan bli lockande för en yngre målgrupp som gärna går runt med mobilen i handen.
Med det sagt så tror jag inte att det är just den här modellen som kommer bli någon försäljningssuccé men nästa version eller den efter det. När de löst eventuella fel, gjort den mer tålig och priset går ned. Då tror jag detta mycket väl kan vara “the next big thing” när det gäller smartphones.
Reklamsamarbete med Fidesmo
Om du följt mig ett tag, och framförallt om du lyssnat på avsnittet av min podcast som handlade om Biohacking, så vet du att jag har ett chip i handen.
Under huden, i den mjuka delen mellan tummen och de andra fingrarna, har jag en liten liten hård knut. Inte större än ett riskorn. Den syns inte och känns bara om man trycker lite på exakt rätt plats.
Så, kanske du undrar, vad använder jag det här lilla chipet till?
Svaret är: absolut ingenting.
Jag vet. Vilken besvikelse. Så mycket potential och så är det verkligen inte användbart till typ något? Anledningen är att det här med NFC är lite mer komplicerat än man först tror. Samtidigt finns det också massor med kul, smart och kreativ potential i tekniken.
Så, hur det här med NFC och chip funkar tänkte jag att vi skulle gå igenom i detta inlägg!
Jag är med i en grupp för oss “chipsters” på Facebook och det finns entusiaster som trots allt lyckas få ut funktion ur sina chip i handen. Det finns en gymkedja där du ska kunna registrera ditt chip istället för medlemskort. Jag tränar dock inte på det gymmet, så det funkar inte för mig.
Andra har kunnat registrera sitt chip för att öppna porten hemma eller på jobbet. För mig funkar inte det heller för det är fel standard (vi kommer till det).
Den största potentialen för mig var att åka tåg och ha min biljett på chipet. SJ har faktiskt gjort ett ganska framåtlutat försök med en app där du kan lägga in ditt kundnummer på SJ på chipet. Konduktörerna ska sen kunna läsa av chipet med sina mobiler.
Problemet är bara att de måste lägga mobilen mot din hand. Annars kan den relativt svaga avläsaren i mobilen inte aktivera chipet. Och det där med att lyckas läsa av chipet med mobilen är verkligen en liten historia i sig.
För det gäller att vinkla rätt, hitta exakt rätt ställe (både på mobilen och på handen) och av erfarenhet kan jag säga att det inte alltid fungerar på första, andra eller ens tredje försöket.
Det gäller också att konduktören vet om att den har en NFC-läsare i mobilen och var på mobilen NFC-läsaren sitter. Vilket skiljer sig mellan olika tillverkare och modeller. Och ett skal kan göra det hela ännu klurigare.
När jag en gång tänkte att jag iallafall skulle testa, som en kul grej, blev konduktören väldigt upprörd. Han tyckte de kändes hemskt ohygieniskt att lägga mobilen mot min hand. Och det har jag förståelse för, såklart. Men hans upprördhet gjorde också att det hela kändes så oerhört pinsamt att jag helt sonika aldrig vågat fråga igen. Det går ju dessutom betydligt snabbare eller iallafall lika snabbt att använda mobilen.
Så det enda mitt chip gör nu är att om någon läser av det med sin mobil så öppnas min blogg i deras webbläsare. Funkar som en icebreaker eller partytrick sådär men inte mycket mer än så.
NFC står för “Near field communication”. Förenklat så funkar det så att du har ett chip, t.ex. i en tagg, som innehåller kod. Chippet i sig är helt passivt, det vill säga att det inte har något batteri och inte skickar ut några signaler på egen hand.
Många tror att chippet i min hand ska kunna läsas av genom bluetooth, GPS eller WIFI. Att jag ska kunna spåras överallt jag går och så vidare. Men så funkar det alltså inte.
NFC-chip finns i allt som du har som du kan “blippa”. Till exempel kontokort, busskort och taggar för att öppna dörrar.
För att ett NFC-chip ska kunna aktiveras krävs en läsare. Läsaren skickar ut en signal och är ett NFC-chip tillräckligt nära så kan ett datautbyte göras. NFC är alltså ett sätt att göra små dataöverföringar utan internetuppkoppling. Eftersom att ett NFC-chip kan vara helt passivt så kan det även vara väldigt litet (och platt). Vilket gör att det kan sättas in i massor av olika saker.
Du kan även köpa egna NFC-taggar som är tomma, som du själv kan programmera in saker på via en app i mobilen. Till exempel att det vid avläsning ska öppna en särskild webbsida, lägga till en kontakt i mobilen eller öppna en profil på sociala medier.
Det finns NFC-läsare i de flesta moderna mobiltelefoner. Med en Android-mobil har du länge både kunnat scanna och skriva till NFC-taggar.
På iPhone kan du läsa av taggar med en app från och med iPhone 6 och från iPhone Xs och iPhone 11 kan du läsa av taggar direkt utan att använda en tredjepartsapp. Du kan även skriva till NFC-taggar om du har en iPhone 7 eller senare och använder en tredjepartsapp. Dock är det fortfarande väldigt begränsat vad tredjepartsappar kan göra när det gäller att skriva till NFC-chip från iPhone.
Nu kanske ni har förstått potentialen i NFC-chip. För den är stor! Det var den potentialen som fick mig att sätta in chippet i handen från början. Det jag inte visste då var att det inte riiiktigt är så enkelt som jag först trodde.
För det första så finns det olika standarder på chip. Och det jag har i handen är inte samma standard som vi använder på mitt kontor för att öppna dörrarna.
För det andra så kan du inte själv t.ex. programmera in ditt bankkort eller busskort på ett NFC-chip. Det vore inte säkert och det är få som släpper in utomstående chip i sina system. Om du t.ex. vill använda ett eget chip för att öppna dörrarna hemma måste du gå till den som skapar taggarna, hoppas att systemet är samma standard som ditt chip och sen få personen att programmera in rätt data på ditt chip istället för på en tagg.
Så för att NFC-chip ska nå sin fulla potential krävs det bra tjänster. Och där kommer min samarbetspartner Fidesmo in!
De har en tjänst som gör att du på särskilda NFC-chip, exempelvis genom deras app, på ett säkert och krypterat sätt kan ansluta ditt bankkort eller andra funktioner. Till exempel så har de samarbeten med klocktillverkare där du kan få ett sådant här NFC-chip i ett klockarmband.
(Och nej, jag vet att ni tänker det, men det är inte samma standard av NFC som jag har i handen, så mitt chip är fortfarande lika oanvändbart, tyvärr!).
Men det som Fidesmo gör, som är så himla viktigt, är att de skapar samarbeten med andra företag för att utveckla sin plattform så att det ska bli lättare (och säkrare) att samla flera olika funktioner på ett och samma NFC-chip!
Fidesmo samlar ingen data om dina kortköp eller hur du använder chipet. Så här skriver de om på sin hemsida om deras betalningstjänst:
“Nej, Fidesmo kan inte se var eller när du gör dina köp eller vad dina köp består av när du använder Fidesmo Pay. Fidesmo kan bara se att det finns en email-adress registrerad på en wearable med ett giltigt betalkort anslutet. Denna information behöver vi för att kunna hjälpa dig om du hör av dig till vår support. Tveka inte att höra av dig till oss om du har frågor om din data.”
Och sedan spelar det ingen roll för Fidesmo vilken wearable du har chippet i. Klockarmband är ju en enkel och given grej men det skulle också kunna vara typ i en vante, ett smycke eller något helt annat.
Om du har en Android-mobil kan du ladda ned Fidesmos app och ansluta ditt kort till din kompatibla wearable direkt hemifrån.
Har du en iPhone så kan du antingen ansluta kortet till chipet via en kiosk hos en av Fidesmos samarbetspartners eller ansluta kortet i samband med att du beställer din wearable online.
Fidesmo jobbar ständigt på nya utvecklingar av sin plattform och på att hitta fler samarbeten. För det är ju så att utan samarbeten med andra aktörer kommer vi inte kunna utnyttja den fulla potentialen i den här tekniken.
NFC är en spännande teknik som öppnar massor av kul och kreativa möjligheter.
Du kan till exempel på en nyare iPhone med iOS 13 använda funktionen “Genvägar” för att programmera din telefon till att göra särskilda saker när du skannar ett NFC-chip. T.ex. tända/släcka smarta lampor, öppna appar, spela en spellista eller nästan vad som helst.
Säg att du vill underlätta för din gammelfarmor att ringa släktingar. Då kan du sätta upp foton på väggen och sätta ett NFC-chip på baksidan av varje bild. Sen programmerar du Gammelfarmors iPhone att ringa upp personen i fråga när hon scannar det specifika chippet.
På konferensen Internetdagarna har de använd NFC-chip på deltagarbrickorna för en poängsamlar-tävling i utställningen och för drinkbiljetter på minglet. Så smart!
Med Fidesmo Pay kan du när du går på promenad, tränar eller ska på en dansant utekväll lämna plånboken hemma! Du handlar enkelt med ditt klockarmband eller en annan wearable som du föredrar.
Under mitt samarbete med Fidesmo under den här våren kommer jag berätta om fler smarta funktioner och kul idéer kring det här med NFC-chip.
Unlock with Patreon