Allt du behöver veta om kryptovalutor, Bitcoin och blockkedjor

Absolut ingenting som skrivs i det här inlägget är finansiell rådgivning.

The bitcoin logo made of pink clouds. Created by Elin Häggberg using Midjourney.

Det pratas mycket om krypto. Ibland för att många blir rika. Ibland för att många blivit av med mycket pengar (mest av det på senaste!). Vissa säger självsäkert att kryptovalutor är framtiden och att alla som inte fattat det är okunniga. Andra är väldigt skeptiska och säger att krypto är en spekulationsbubbla, ett luftslott eller en scam.

Med vad är kryptovalutor egentligen? Kan man ens köpa något med Bitcoin? Vad har det med kryptografi att göra? Hur många kryptovalutor finns det och hur får de sitt värde? Och är krypto framtiden?

Jag kommer inte utsätta dig för allt du kan lära dig eller förstå om krypto, så ta det lugnt. Däremot tänkte jag försöka berätta vad du kanske behöver veta om krypto för att känna dig som en mer upplyst och uppdaterad människa i världen. Känns det ok? Bra, då kör vi!

Det här är det andra inlägget i min serie om teknikerna och framtidsvisionerna som samlats under namnet Web3:

1. Vad är web3? En lättbegriplig och neutral förklaring

👉 För transparensens skull: jag har privat lagt mindre summor, under 5000 kronor sammanlagt, det senaste året på att köpa krypto och NFTs. Jag har gjort detta för att lära mig och förstå bättre hur den här världen funkar. Jag är inte intresserad av spekulation eller ens aktier. Till denna dag har jag inte sålt något av mitt innehav och gjorde jag det skulle jag enbart gå back. 😅 Men det är helt okej, jag har bara lagt in det jag var villig att förlora.

Allt började med Bitcoin

För att förstå kryptovalutor gäller det att gå tillbaka i historien till den första kryptovalutans födelse. Året var 2008 och världen var i ekonomisk kris efter att den amerikanska utlåningsbubblan sprack och banken Lehman brothers gick i en spektakulär konkurs. Krisen drabbade låginkomsttagare hårt men fick också konsekvenser för hela världens ekonomi. Förtroendet för banker hos många amerikaner var, av förståeliga skäl, inte så högt.

Mitt i detta publicerades det ett så kallat white paper (en sorts rapport eller artikel som beskriver en position eller lösning på ett problem) med titeln: ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System”. Som författare står Satoshi Nakamoto, och vem eller vilka som ligger bakom det namnet är till denna dag höljt i ett mystiskt dunkel.

Denna rapport beskrev ett system för digitala kontanter som skulle kunna användas som betalning mellan parter utan mellanhänder i form av banker eller företag. En stor revolution i det här systemet är att man löser det som kallas dubbelspenderingsproblemet. Alltså hur man garanterar att när någon använt sin digitala peng så kan de inte använda samma peng igen. Det kan låta självklart men i den digitala världen är det här ganska klurigt.

Den underliggande tekniken som gör att detta funkar kallas för blockkedjeteknik (blockchain), ett system där man använder sig av kryptografi för att skapa en offentlig liggare som inte går att manipulera eller ändra. På så vis kan transaktioner göras mellan okända parter på ett säkert sätt.

Jag vet, jag vet, det är svårt att greppa. Och i ärlighetens namn behöver man kanske inte heller förstå den bakomliggande tekniken. Samtidigt är den bakomliggande tekniken kanske Bitcoins största bidrag till teknikutvecklingen. Så jag ska göra ett försök att förklara den på ett begripligt sätt.

Hur som helst så skapades den blockkedja som hela Bitcoin-nätverket bygger på av Satoshi Nakamoto den 3 januari 2009.

Bitcoins prisutveckling från 2010 fram till 2022. Källa: Wikipedia av FrankAndProust – Own work, CC0,

Så, Bitcoin är den första kryptovalutan men den var också ett experiment för att se om blockkedjetekniken funkade, och det gjorde den! Bitcoin var ett nytt finansiellt system skapat av teknikmänniskor som ett svar på förlorat förtroende för banker och stater.

Tusentals olika kryptovalutor

Det började med Bitcoin men efter att man testat och sett att tekniken funkade började det skapas fler system, på egna blockkedjor, med egna ”valutor”.

Egentligen borde det inte kallas valuta, för inga kryptovalutor uppfyller de tre kriterierna som definierar en valuta, enligt Riksbanken. Istället borde de, enligt RB, kallas ”kryptotillgångar”. Men jag kör vidare på kryptovaluta för det är vad som ändå brukar användas i folkmun.

Bitcoin är störst och äldst, den näst största är Ethereum. Sen finns till exempel Solana, Tether, Polkadot, Dogecoin och massa massa fler. Det uppskattas att det finns runt 10 000 olika kryptovalutor.

De allra flesta kryptovalutorna lever på en egen blockkedja. Så även fast man ofta hör ”on the blockchain” som att allt med krypto sker inom ett system så är det i själva verket så att det finns tusentals olika blockkedjor. Kryptovalutor på en egen blockkedja brukar kallas för ”coins” medan kryptovalutor som bygger på någon annans blockkedja, till exempel Ethereums, kallas ”tokens”. (Dock finns det tokens som heter något med coin, som ApeCoins som i själva verket ligger på Ethereums blockkedja och således är ett token. Oh well…).

Eftersom olika kryptovalutor existererar på olika blockkedjor kan man inte skicka till exempel Bitcoin över Ethereums system.

Däremot finns det kryptohandelsplatser där du kan hålla på och handla mellan olika kryptovalutor, men det innebär i praktiken att du säljer ditt innehav på på en kedja och köper på en annan, men handelsplatsen sköter allt fix åt dig. (Se där, en mellanhand!).

Så: det började med Bitcoin, men idag finns det massor av olika kryptovalutor, och alla har ett eget system.

Kryptosfären är mångfacetterad och full av konflikter

En viktig sak att förstå är att det finns många olika grupperingar med olika motiv och syn på vad krypto är, vad det borde vara och hur framtiden borde se ut.

  • Det finns de som tycker att Bitcoin är den enda kryptovalutan som betyder något och att alla andra kryptovalutor är ”shitcoins” vars enda effekt är att de tar fokus på Bitcoin och den fantastiska uppfinning Satoshi Nakamoto skapat.
  • Sen finns det både hyperkapitalister, anarkister och kommunister som alla ser krypto som en möjlighet att störta systemet och den rådande makten.
  • Tekniknördar som är mer intresserade av tekniken bakom än av finanssystem eller världsekonomi finns också i kryptosfären. Personer som vill koda, bygga och utveckla den tekniska infrastrukturen bakom krypto.
  • De finns de som tycker det är kul att trolla runt i den här världen, investera i skämtsamma meme-coins, hänga i olika Discord-servrar, på Reddit och på Twitter. Alltid med en ironisk kommentar eller meme åt vem som helst som har en åsikt om krypto.
  • Det finns seriösa finansmänniskor som sitter och lär sig om allt som sker i krypto för att hitta unika möjligheter att göra snabba klipp.
  • Såklart finns det också hänsynslösa opportunister som bara ser möjligheter att lura pengar av andra genom pyramidspelsliknande upplägg och högst tvivelaktiga metoder.
  • Och många många många fler såklart!

Så det är en hel rad olika intressen som ska försöka samsas om att styra den här tekniken framåt, och de är allt som oftast i konflikt med varandra.

Drömmen om en helt fri ekonomi

Det som gör att många blir exalterade och pepp på det här med kryptovalutor är drömmen om en friare och mer öppen ekonomi. Man brukar säga att krypto ska göra för ekonomin det som internet gjort för information: släppa den fri och göra den mer tillgänglig för alla.

Ett trendigt begrepp är ju decentralisering. Istället för att pengar ska hanteras av banker och stater så ska man sprida ut makten, så ingen central punkt finns i systemet.

Det skulle innebär att pengar kan röra sig mer fritt och att makten (utopiskt sett) skulle bli mer jämt fördelad.

Inom kryptovärlden pratas det ofta om decentralisering och en värld utan banker som något odelat positivt. Det finns ett antagande på förhand att centralisering innebär något dåligt. Men det kan ju finnas bra saker med att centralisera också: det kan innebära effektivisering, bättre användning av gemensamma resurser, lättare att reglera, hålla personer ansvariga, få hjälp när man får problem och så vidare.

Men drömmen som driver mångas engagemang i krypto är en fri ekonomi där datorer och system står för kontrollen och tryggheten, där människor har större egenmakt sett till kapital, där marknaden är fri, där ekonomi inte har några landsgränser, där allt går att köpa och sälja, och så vidare. En sorts konstig mix av superliberal hyperkapitalism och allt-till-folket-kommunism? Båda perspektiven ryms inom det brokiga fält som är krypto.

Krypto är också en ”valuta” som helt styrs av marknaden, tillgång och efterfrågan, ingen riksbank eller stat kan devalvera värdet av valutan och det skulle enligt vissa göra krypto till ett skydd mot inflation.

Varför heter det ”krypto”?

Cryptography codes and ciphers , top secret message and keyword puzzle concept with a metal combination cryptex isolated on white with a clipping path included
Bild: Adobe Stock

Om du verkligen vill förstå vad som faktiskt är briljansen bakom uppfinningen Bitcoin, blockkedja och krypto kan jag rekommendera journalisten Matt Levines fantastiska artikel om krypto i Bloomberg magazine som fick ta upp ett helt nummer (ja den är lång, men den är väldigt pedagogisk, rolig och lättbegriplig).

Men extremt kortfattat så handlar kryptografi om att ta något, t.ex. ett lösenord eller ett meddelande, och sen använda en krypteringsfunktion på den för att göra om sin input till en serie obegripliga siffror och bokstäver. Bitcoin använder något som kallas för en ”hashing algoritm”, närmare bestämt SHA-256 skapad av amerikanska NSA.

SHA-256 funkar så att du kan föra in vad som helst, en hel roman, ett meddelande eller ett kort lösenord, och få ut en sträng på 64 tecken. Så oavsett hur mycket du för in kommer du få samma antal tecken ut. SHA-256 är en asymmetrisk krypteringsalgoritm, den funkar bara åt ena hållet.

När du väl kört SHA-256 på något är det omöjligt att ”reda ut” vad den stod för från början. Matt Levine beskriver det som att hälla mjölk i kaffet, när du väl hällt i mjölken blir det omöjligt att separera mjölken från kaffet igen.

Det du däremot kan göra är att föra in samma sak igen för att få ut samma nummer.

Om jag till exempel skriver in ”Teknifik är världens bästa blogg” får jag ut:

826fd9182074153fdb3c852498a6c4f8fd824f5f5a819f34f077cc87231f79c9

Det skulle vara i princip omöjligt för någon, ens med datorers hjälp, att lista ut att det där representerar ”Teknifik är världens bästa blogg”. Däremot så kan du själv gå in på samma sida, skriva in ”Teknifik är världens bästa blogg” och jämföra det du får ut med min långa sträng.

Om du, som ett annat exempel, skulle skriva in ditt lösenord till ett användarkonto, och sen ger resultatet till någon, så får de ingen info om vad ditt lösenordet egentligen är. Men om du skriver in ditt lösenord igen och matchar mot numret du gett till dem kan de se att ja, det var samma. Det är i princip så krypterade lösenordsdatabaser funkar! Vilket innebär att om någon hackar databasen med användaruppgifter får de inte ut de riktiga lösenorden.

Kryptoplånbok, adress, seed frase och nyckel

Kryptovalutor funkar så att de som vill delta i nätverket, och skapa, ta emot eller skicka kryptovalutor, har en offentlig adress och en privat nyckel kopplad till varje blockkedja.

Din publika adress kan du använda för att ta emot och skicka krypto. Den är inte hemlig, även om det kan vara bra att inte dela den allt för lättvindigt om du vill värna din integritet.

Din publika adress är nämligen pseudonym, det vill säga den innehåller inte ditt namn eller något som kan kopplas till dig. På så vis kan man vara lite hemlig på blockkedjan, om man vill. Samtidigt är hela blockkedjan öppen och transparent, så när man väl listat ut eller fått veta vem som har en viss adress så kan man se precis allt just den adressen hållit på med.

Det har gjort att en del kriminella insett att blockkedjor och krypto kanske inte är den bästa platsen att hålla på med fuffens. Ingen hindrar dig dock från att ha många olika adresser. Och det sker absolut väldigt mycket fuffens inom krypto ändå. Men hur som helst!

encryption algorithms and cryptography concepts: matching public and private keys made of electronic microchip circuits with led lights
Bild: Adobe stock

För att bevisa att du verkligen äger en viss adress använder du en privat nyckel. Din privata nyckel är kopplad till din offentliga adress genom kryptografi. Precis som ”Teknifik är världens bästa blogg” är kopplad till den där konstiga raddan tecken och siffror du såg här ovanför.

Krypto funkar, förenklat, så att du signerar transaktioner med din privata nyckel. Blockkedjan kan verifiera att nyckeln och adressen hör ihop. Då utförs transaktionen och ett värde, till exempel 0,0000056 Bitcoins (som i skrivande stund motsvarar 100 svenska kronor) kan flyttas från din publika adress till någon annans publika adress.

Det är inga små digitala mynt som hoppar omkring utan bara ändringar i en offentlig databas som säkras genom kryptografi. That’s it!

En kryptoplånbok är ett program, tjänst eller app som kan förvara dina privata nycklar, som alltså är det enda sättet du kan få tillgång till dina kryptotillgångar. Så det ligger inga faktiska kryptovalutor i din kryptoplånbok. Plånboken håller bara koll på vilka värden som just nu finns på olika blockkedjor kopplade till publika adresser som du, genom dina privata nycklar, kontrollerar.

Den vanligaste kryptoplånboken kan användas som app eller tillägg i webbläsaren och heter MetaMask. Bild: Adobe stock

När man skapar en plånbok, till exempel i appen MetaMask, får man en seed frase, en samling random ord som krypterade utgör huvudlösenordet till plånboken. Denna samling ord ska man ALDRIG ge ut till någon annan. Du ska förslagsvis inte ha den på en digital anteckning i mobilen. Den ska förvaras superhemligt och säkert, helst på en fysisk lapp. MEN, tappar du bort den tappar du tillgången till alla dina privata nycklar och således till dina kryptotillgångar, och absolut ingen på denna jord kan ge dem tillbaka till dig.

Alla kan se att ja, på den där publika adressen ligger det 10 Bitcoins. Men utan din privata nyckel har du ingen möjlighet att visa för systemet att det är du som äger dem. Och ingen annan kan göra det heller.

Folk som är väldigt seriösa med sina kryptotillgångar kan till exempel skriva in sin seed frase på en metallskiva och gräva ned den i skogen. Ja, det är på den nivån.

Hur som helst, för att sammanfatta, Bitcoin är transaktioner mellan pseudonyma publika adresser som signeras med en privat nyckel som verifieras genom kryptering. Men hur får då 0,0000056 Bitcoin värdet av 100 kronor?

Vad är pengar?

När vi tänker på vanliga pengar, som svenska kronor, tänker vi ju oss ofta att det finns sedlar och mynt i ett valv på banken som återspeglas i siffror på vårt banksaldo. Det är delvis sant, men inte helt. I dagens finansiella system motsvarar inte alla siffror i datorn faktiska sedlar och mynt i nåt bankvalv någonstans (eller guld för den delen). Det är i själva verket ett enormt komplext system och jag är verkligen ingen ekonom, inte ens nära. Så vill du förstå mer om hur finansvärlden funkar får du söka dig till andra källor. (Hej mega-friskrivning!).

Bild: Adobe stock

Men även sedlar och mynt är ju egentligen bara ett fysiskt uttryck för ett abstrakt värde. Att pengar överhuvudtaget funkar är ju en social konstruktion som bygger på att vi alla är överens om och tror på att pengar finns och har det värde vi tillskriver det. Och att vi alla håller oss till ett gemensamt system.

På samma sätt funkar det egentligen med kryptovalutor. De får ett värde när människor anser att de har ett värde, alltså när man tror på och investerar något i systemet.

Så skapas kryptovalutors värde genom ”mining”

Inom krypto skiljer man alltså på coins, som är kryptovalutor som bor på en egen blockkedja, och tokens som är en typ av värdehållare som kan ligga på en befintlig blockkedja. En skillnad mellan dessa är att coins behöver ”brytas” (crypto mining) medan tokens ”myntas” (minting), vilket till exempel är det man gör när man skapar en NFT (mer om det i ett kommande inlägg).

När Bitcoins blockkedja skapades fanns inga Bitcoins, utan de behövde brytas. Det här är en del i hur man ser till att det inte bara går att klicka fram oändligt många Bitcoins. För att något ska ha ett värde behöver det finnas ett begränsat antal. På engelska pratar man om att skapa digital scarcity, digital knapphet. För Bitcoin finns det ett satt slutnummer på hur många Bitcoins som någonsin kommer finnas, nämligen 21 miljoner.

Men kommer man inte uppnå det supersnabbt?

Nej!

För även om Bitcoins bara är siffror i en databas får man inte skriva in siffror hursomhelst. Då förlorar Bitcoins värde. För att skapa Bitcoins värde, och göra det extremt svårt att manipulera eller förstöra systemet, måste det vara svårt, dyrt och jobbigt att delta i systemet och generera (eller bryta) nya Bitcoins. Den här mekanismen kallas proof-of-work (PoW).

Även när man ska bryta nya Bitcoins används kryptografi. Fast det som ”görs” är egentligen inte att ”skapa” själva Bitcoinsen utan det som görs är att man lägger till ett block i blockkedjan, man hjälper alltså till och upprätthåller systemet. Som belöning för att man utfört det jobbiga jobbet med att lägga till ett block i blockkedjan får man, som gruvdriftsägare, lite nya Bitcoins i belöning av systemet. Och så skapas nya Bitcoins!

Så här kan det se ut hos ett företag som ägnar sig åt Bitcoin mining. Bild: Adobe stock

Det jobbiga jobbet går kortfattat ut på att låta väldigt kraftfulla datorer försöka lista ut ett random nummer genom att testa sig fram flera miljarder gånger. Om datorerna börjar bli för bra läggs det till fler nummer som gör det ännu svårare att lösa, går det långsamt kan man ta bort nummer så det blir lite lättare. Målet är att ett nytt block ska skapas var tionde minut.

Alla miners i Bitcoins nätverk deltar i en sorts tävling/lotteri om att lista ut rätt nummer först och på så vis få skapa nästa block. Alla andra miners validerar att blocket är korrekt och så hålls systemet igång och nya Bitcoins genereras.

Den här lösningen är ju cool och så, förutom att den slukar enorma mängder elektricitet. Vilket är anledningen till att kryptovalutor som bygger på proof-of-work som mekanism ofta kritiseras för att vara ohållbara och väldigt dåliga för miljön.

Det finns andra mekanismer som används av olika kryptovalutor, som Proof-of-stake (PoS), som Ethereum nyligen gått över till. När Ethereum gick från PoW till PoS ska de gjort det möjligt att sänka systemets energiförbrukning med uppskattningsvis 99 % per år (!).

Varför svänger värdet på krypto så våldsamt?

Så, vi har ju konstaterat att kryptovalutor funkar så till vida att de faktiskt lyckats få ett värde, att man kan göra transaktioner och att den underliggande tekniken funkar mer eller mindre som tänkt.

Men varför är då kryptomarknaden så enormt volatil där värdet på valutor kan rusa en dag och sen krascha nästa?

Enkelt förklarat kan man säga att det beror på att värdet på krypto inte backas upp eller garanteras av något. Vanliga valutors värde, som den Svenska kronan, backas ju upp av Centralbanken. Aktier backas ju upp av ett företags värde, som består i hur bra de är på att sälja sina varor och tjänster men även saker som kapital i form av råvarutillgångar, fastigheter, pengar på banken, expertis hos anställda och mycket mer.

Det har skapats typer av kryptovalutor som kallats stablecoins som skulle fungera som mer stabila kryptovalutor eftersom de knöts till värdet av US dollarn. Men efter att ett av de största stablecoinsen, Luna, kraschade totalt på bara några timmar har det ifrågasatts hur stabila stablecoins verkligen är.

Problemet är att det som främst ger kryptovalutor värde är spekulation, kortsiktiga ”bets” på om kursen ska gå upp eller ned. När många tror på en viss kryptovaluta kan kursen rusa, men uppstår tvivel kan kursen krascha nästa dag.

De här kraftiga svängningarna är också det som lockar risktagande investerare och spekulanter till krypto, vilket inte direkt främjar stabilitet.

Om kryptovalutor någonsin ska uppnå kravet på att vara stabila värdebärare, för att på så vis kunna bli en ”riktig” valuta, så måste värdet stabiliseras. Det går ju inte att få sin lön i en valuta som kan tappa 30 % av sitt värde på en dag, eller att som företagare sätta priser i en valuta som hoppar upp och ned hejvilt.

Så funkar blockkedjetekniken

Diagonal chain made of zeros and ones. Cryptocurrency and mining. A bitcoin metaphor. Black background. A close up. 3d rendering mock up double exposure, blurred background.

Som jag redan beskrivit så var Bitcoin det första testet som visade att blockkedjetekniken funkar. Så vad är då blockkedjetekniken?

En blockkedja brukar beskrivas som en distribuerad liggare. En liggare är något lite gammaldags, men det är i princip en lista, eller en loggbok. De brukar till exempel användas på arbetsplatser för att skriva in exakt när någon kommer in och när de går ut. Listan är kronologisk med tidsangivelser. Poängen är att man ska kunna gå tillbaka och se exakt vad som hänt innan.

I det här fallet är liggaren digital, en databas. Du kan tänka på ett kalkylark i Excel. En massa rader med kolumner där information kan skrivas in. Varje rad har en tidsstämpel och de är ordnade i kronologisk ordning.

En bank har till exempel en databas med alla konton och vem som har vilka pengar. När du skickar pengar till en annan bank uppdateras databasen i din bank med ditt nya saldo, och information skickas till den andra banken att uppdatera sin databas med någons nya saldo. En transaktion har skett! Jag kan inte titta på databasen, du kan inte titta på databasen. Bank 1 får inte titta på Bank 2:s databas. Vi bara litar på varandra och att alla följer reglerna. Det är ett centraliserat system.

Blockkedjans databas är distribuerad. Det innebär att en massa olika deltagare förvarar en exakt kopia av databasen.

Blockkedjans databas förvarar, precis som det låter, en kedja av block. Varje block motsvarar en rad i databasen. Varje block innehåller transaktioner, den senaste på blockkedjan i skrivande stund innehöll 3096 stycken.

När ett nytt block skapas, till exempel genom proof-of-work mekanismen, så finns uppgiften om föregående blocks hash-nummer med i det nya blocket. Det skapar en kedja där varje block får ett unikt ”fingeravtryck”. Det gör att det inte går att försöka smyga in ett block på fel plats eller ta bort ett block som lagts till.

Blockkedjan är öppen för alla att titta på. Vem som helst kan gå in och kolla på den för att se vilka adresser som skickat vad till vem. Om jag söker på en viss adress kan jag se alla transaktioner som skett med just den adressen. Blockkedjan är alltså spårbar och transparent.

Eftersom blockkedjans databas är distribuerad så måste en majoritet av de som förvarar den validera varje nytt block som genereras. När tillräckligt många säger att ja, blockets ”fingeravtryck” är korrekt uträknat, då kan det blocket läggas till på blockkedjan.

Detta görs såklart inte manuellt utan digitalt och automatiserat genom open source- programvara i en massa datorer.

Bild: Adobe Stock

Det gör att en blockkedja inte kan manipuleras eller ändras, förutom om man lyckas ta över en majoritet av deltagarna, vilket i dagsläget skulle vara extremt krångligt och svårt. När något är ”on chain” som man säger i kryptovärlden så är det det som gäller.

Det här gör att man kan skapa distribuerade databaser där det kan finnas tillit och spårbarhet mellan okända parter.

Kryptovalutor är genom blockkedjetekniken decentraliserade, utifrån att det inte finns någon central enhet som bestämmer över databasen utan ett kollektiv av deltagare. Istället för att lita på en bank eller person litar man alltså på systemet i stort.

Men borde inte det här vara jättesäkert då? Hur kommer det sig då att det är så mycket scams, crascher och annat dumt inom krypto? Jo, vi kommer till det. Men först kan vi bara se lite vad tekniken med blockkedjan kan användas till bortom spekulativa finansiella instrument som kryptovalutor.

Blockkedjetekniken bortom kryptovalutor

Oavsett hur man känner för kryptovalutor så är blockkedjetekniken något som många menar kommer få stor betydelse framåt inom en rad branscher som skulle tjäna på att ha gemensamma system som garanterar tillit och spårbarhet.

Till exempel är fraktbranschen idag otroligt krånglig, särskilt när man skickar saker globalt. Här har man börjat använda blockkedjeteknik för att bygga nya och bättre system där det lätt går att följa exakt var en försändelse varit genom att allt loggas på en blockkedja.

Även för teknikprylar, kläder och mat skulle spårbarhet genom blockkedjor kunna göra det möjligt för oss som kunder att bättre se exakt var en produkt tillverkats och hur långt den färdats. Utveckling och verkliga tester av blockkedjeteknik sker även inom dessa branscher!

En blockkedja behöver inte heller vara decentraliserad och öppen för alla att kunna delta i. Man kan skapa centraliserade blockkedjor som bara inbjudna intressenter får delta i, eller hybridblockkedjor med villkor för vilka som får gå med. Det finns även andra tekniker för distribuerad databasteknik (DLT) än blockkedjetekniken. Vissa menar att blockkedjetekniken kanske inte ens är den DLT som kommer vara störst i framtiden.

En distribuerad dator

Skaparen bakom blockedjan och kryptovalutan Ethereum, Vitalik Buterin, tänkte: tänk om man skulle kunna lägga kod på en blockkedja och skapa som en stor, distribuerad dator? Och det var precis vad han gjorde. Det gör att man idag kan bygga decentraliserade appar, dAppar, som alltså ”bor” på blockkedjan. Istället för att göra en transaktion av kryptovaluta kan man skicka in ett kommando till programmet för att göra något.

De här kodsnuttarna på blockkedjan, som kan samlas i dAppar, kallas smarta kontrakt. Smarta kontrakt är generellt utformande som om X så Y, förenklat.

Till exempel: ”Om person Y ger ett digitalt konstverk till X så ska Y få 1 ETH av X” (ETH är förkortningen av Ether, eller Ethereum, den inneboende kryptovalutan på Ethereums blockkedja).

Det här gör att pengar går att programmera och att man kan automatisera överenskommelser. Många tänker sig att smarta kontrakt i framtiden skulle kunna underlätta saker som hantering av arv, husköp, nationella handlingar, yrkeslicenser, kvalitetsmärkning och mycket mer.

💡 Judith Wolst som bland annat är föreläsare och författare inom digitalisering och framtid har skrivit en jättebra rapport om potentialen med blockkedjeteknik inom en rad branscher och för hållbarhet. Läs den om du vill fördjupa dig mer!

Vad är poängen med kryptovalutor?

Krypto har i många sammanhang kallats för ”a solution looking for a problem”. Nu har de byggt den här grejen, och den verkar ju funka mer eller mindre, men vad bidrar den med i världen?

Handla grejer?

Bitcoins används väldigt sällan för att köpa vanliga saker som en macka, en kaffe, en tröja eller ett hus. Även om en hel del företag absolut gjort PR-jippon av att acceptera betalning med krypto används detta sällan i praktiken eftersom det oftast är krångligare och långsammare. Och de som blivit ”krypto-miljadärer” har inte köpt sina lyxvillor, lyxbåtar och lyxbilar för krypto. De har sålt sin krypto till någon annan tjomme, fått vanliga pengar och köpt för dem.

Så att göra alla vanliga saker vi brukar göra med pengar är INTE poängen med krypto. Det är därför det borde kallas tillgång och inte valuta.

Handla digitala grejer på nätet?

Det finns absolut en poäng i att digitala valutor kan har ett syfte i en allt mer digitaliserad värld. Förespråkare för Web3-visioner som att framtidens internet kommer vara ett Metaverse menar att krypto kommer användas som globalt betalningsmedel i den digitala framtidsvärlden.

Det är ju onekligen en spännande idé, men så som krypto funkar just nu är det inte riktigt någon jättebra idé att använda det som betalmedel i och med att värdet är så volatilt. Dessutom är krypto generellt väldigt långsamt med en begränsning på hur många transaktioner som kan göras i sekunden. En problematik som behöver övervinnas om krypto ska kunna skalas upp till ett globalt betalmedel.

Men att det finns fördelar med digitala valutor verkar många överens om, det pågår till exempel utredningar om att införa en e-krona som en digital, svensk valuta (icke en kryptovaluta dock!).

Skicka pengar utan mellanhänder?

Förespråkare för krypto skulle till exempel säga att kryptovalutor är till för att kunna göra pålitliga pseudonyma transaktioner mellan okända parter utan en centraliserad mellanhand. Så personer som inte litar på banker eller inte vill använda banker ska kunna skicka pengar till varandra ändå.

Men så som krypto ser ut just nu är det stora, centraliserade handelsplatser som sköter mycket av växlingen mellan vanliga pengar och krypto, så du måste ju lita på dem då. Och det kanske du inte ska göra alla gånger, visar det sig.

Transaktionerna är också oåterkalleliga, så skriver du fel nummer någonstans är pengarna borta. Blir du lurad att föra över pengar till någon är pengarna borta.

Men i övrigt, så absolut, krypto funkar för att göra detta om det nu är något man vill göra.

Skicka pengar enkelt och utan avgifter mellan olika länder?

Det brukar även snackas om hur enkelt och smidigt det blir att göra internationella transaktioner med krypto. Istället för att gå genom banker med massa krångliga regler, lagar, IBAN, växlingsavgifter och what not så kan du ”bara” göra en liten kryptoöverföring så är det klart. Visst, det stämmer väl också till viss del. Särskilt om det handlar om väldigt stora summor pengar och om du har ont om tid. Så för vissa målgrupper är just denna poäng såklart lockande.

Men i mindre och mer vardagliga situationer måste du också ha i åtanke:

  1. Innan du kan skicka pengarna behöver du alltså gå in på en kryptohandelsplats och köpa krypto för dina pengar. Väldigt många svenska banker tillåter förresten inte att du använder dina pengar på kryptohandelsplatser, så detta kan bli en större nöt att knäcka än du tror.
  2. Och oops handelsplatsen tar visst en avgift, so much för avgiftsfritt.
  3. Handelsplatsen måste även följa massa bankregler visar det sig så du måste registrera dig med ID-handling osv. Så det blev visst lite krångligt om du ville vara lite inkognito.
  4. Både du och den du ska skicka till måste ha en kryptoplånbok. Det är relativt enkelt att skaffa, men det är inget som de flesta bara har.
  5. Du gör överföringen, det är oftast väldigt lätt, du bara klistrar in plånboksadressen och skickar.
  6. Personen på andra sidan får dina krypto. Hen måste nu ta dessa till en kryptohandelsplats och lyckas sälja krypton för att få ut riktiga pengar för att kunna köpa en macka, en tröja eller något annat. Oops den volatila kryptomarknaden har visst sjunkit sen du skickade pengarna, oops en stor del av värdet har gått upp i rökt (och handelsplatsen tar en avgift också ja!).
  7. Ja just det, om den du skickade till sålde krypton med lite vinst måste detta (iallafall i Sverige) tas upp i dennes deklaration. 😵‍💫

Så ja, decentralisering är väl toppen men PayPal finns också… så ja… 😉

Krypto kan ha en poäng i situationer där det nationella banksystemet kollapsat eller när man behöver undvika censur eller andra hinder, som i Rysslands anfallskrig i Ukraina. Ukrainas regering började ta emot donationen i krypto. Men det är ju också kanske lite av ett extremfall men ändå, vissa menar att detta exempel från verkligheten är viktigt för kryptos framtid.

Skydda mot inflation

Ja, det har också nämnts att krypto skulle vara ett skydd mot inflation. Till exempel så skulle ju Bitcoin rädda El Salvadors ekonomi, menade deras populistiska kryptoälskande president som investerade massor av statens pengar i krypto. Well… det gick ju totalt åt skogen.

Men grundtanken är att Bitcoin är en valuta utan inbyggd inflation. I vanliga valutor så kan ju utgivaren när de vill trycka mer pengar. Det gör att värdet sjunker över tid eftersom det hela tiden kommer mer och mer. Eftersom Bitcoin saknar den här egenskapen så är tanken att värdet på lång sikt alltid ska gå upp. Samt att Bitcoin skulle vara en bättre värdehållare i tider av ekonomisk kris i samhället eftersom tillgången är begränsad. Än så länge har den idén inte verkat funka, men tiden får väl utvisa om den kan göra det längre fram i tiden.

Visionerna vs verkligheten

Nej onekligen är det så att de fina ideologiska idéerna om mer makt till folket som drev igång kryptomarknaden från början i mångt och mycket fått ge vika för kapitalistiska intressen. I verkligheten har poängen med krypto främst varit spekulation.

Kryptomarknaden är lite som ett stort kasino för tekniknördar och finansnördar som tycker det är kul att prova att bygga upp ett nytt finansiellt system från grunden. Dessutom bortom regler och lagar, mer eller mindre. För de som pallar sätta sig in i det och som fattar mekanismerna har det ju funnits pengar att hämta.

Det som är tur i kråksången nu när kryptomarknaden kraschat (igen), och två av de tre biljoner dollar som marknaden var värd gått upp i rök, är hur lite det påverkat resten av världen. Krypto är så frånkopplat den vanliga marknaden att två tredjedelar kan försvinna utan att något egentligen händer.

Det sorgliga i den kråksången är ju såklart att de stora förlorarna på hela kryptoexperimentet är alla vanliga människor som lockats in av reklam, misinformation och scams. För precis som i alla kasinon kan det bara finnas vinnare om det också finns förlorare. Och, precis som det ju så ofta blir, är det inte ”den lille mannen” som gjort de stora pengarna (även om det såklart finns vissa solskenshistorier som gärna lyfts fram). De som främst kunnat tjäna på den här volatila högriskmarknaden är de som redan suttit på kapital de haft råd att gambla med.

Säkerhet, scams och lurendrejeri

Det som ofta lyfts fram gällande blockkedjetekniken och krypto är att det är så säkert eftersom det är ett decentraliserat och distribuerat system som inte kan manipuleras eller luras.

Problemet är bara att även om systemet är svårt att manipulera och lura är människor i allmänhet relativt enkla att manipulera och lura, tyvärr.

Och oj så det luras människor inom krypto. Människor bygger gigantiska pyramidspel där de låtsas bygga upp en kryptovaluta men i slutänden bara försvinner med alla investerares pengar. Eller så kör man olika typer av phising-scams där människor luras genom fejkade länkar, hemsidor eller chattmeddelanden att ansluta sina kryptoplånböcker som sen töms på innehåll. Eller så hypar man upp olika kryptoprojekt som massor av folk investerar i och sen tar man alla pengar och försvinner.

Och det här är ju ett system som saknar en centraliserad enhet som tar ansvar. Det finns ingen kundtjänst att ringa om man blivit lurad (som du kan göra till en bank). Du har inga rättigheter eller skydd som konsument. Du har själv ansvar. Du har nycklarna till kassavalvet, så att säga, och om du luras att ge någon nycklarna så ja… too bad!

För när något är tillagt på blockkedjan kan det inte ändras! Transaktionen är oåterkallelig. Och det kan vara extremt svårt att gå till polisen eller någon annanstans och få hjälp, i och med hur oreglerad denna värld är.

Så även om kryptoförespråkare gillar att lyfta hur säkert det är med krypto så är verkligheten den att så fort du som nybörjare kliver in på detta område är du utsatt för stor risk. Och ansvaret för att hålla din handel trygg och säker ligger enbart på dig själv.

I och med att de flesta människor är ganska slarviga med sin IT-säkerhet kan jag tycka att alla som uppmanar nybörjare att ge sig in i krypto har ett jäkligt stort ansvar….

Den här otryggheten har ju också lett till att de flesta vänder sig till centraliserade kryptohandelsplatser som inte direkt ägnar sig åt utvecklingen av en decentraliserad ekonomi. 🤷‍♀️

Är krypto framtiden?

Okej, som jag redan varit inne på är det många som gillar att förutspå och sia om framtiden. Och de som uttrycker sig väldigt definitivt och säger att ”krypto är framtiden” har oftast själva investerat i den framtiden, och hoppar tjäna pengar på den.

Jag personligen tycker att den bakomliggande tekniken och tanken med krypto är cool, på riktigt. Vi lever i en digital och uppkopplad värld och kryptovalutor är skapade utifrån den verkligheten. Blockkedjetekniken har också massor av potential bortom kryptovalutor.

Vad får vi ut av denna månlandning?

Så här tänker jag: med kryptovalutor är det lite som när NASA åkte till månen. Det är ganska dyrt och det är ganska oklart vilka problem det löser i världen här och nu. Men värdet ligger kanske inte så mycket i själva grejen utan i tekniken som utvecklas längs vägen för att göra grejen möjlig (som i månlandningens fall bland annat trådlös teknik, brandsäkra material och mycket mer).

Vi har genom skapandet av kryptomarknaden skickat ett digitalt finansiellt systemet till månen – men exakt vilken eller vilka av de tekniker som utvecklats på vägen som kommer bli betydelsefulla framåt är svårt att säga just nu.

När tekniken blir användbar slutar vi prata om tekniken

Jag tror att olika tekniker för distribuerade liggare kommer användas framåt, men jag tror inte vi som vanliga användare kommer veta om eller tänka på när de används som bakomliggande teknik för någon tjänst vi använder.

För vi vanliga användare vill ju använda smidiga tjänster, så enkelt är det. Teknik är kul, teknik är coolt, men det är inte förrän teknik blir enkelt, säkert och tillgängligt för fler som det också blir användbart. Och när det blir det brukar vi sluta prata om tekniken.

”Det är fortfarande så nytt”

Att krypto är så nytt och en så ny teknik lyfts ofta fram som orsak till varför det inte har ”flugit” eller blivit mainstream än. Att vi är så tidigt i utvecklingen att det är svårt att se vad det kommer att bli.

Absolut är det till viss del så. Men samtidigt så är kryptovalutor inte SÅ nytt. Jag menar… Bitcoin skapades 2009. Det är mer än 10 år sen. Under de tio åren har det skett enorm innovation på en rad tekniska områden som sociala medier, AI, robotik, nanoteknik, smartphones osv.

Jämför till exempel med generativ AI för bilder, en teknik som legat och puttrat ett tag men nu blivit mer tillgänglig för allmänheten. Det är också tekniskt komplicerat och väldigt hypat, precis som krypto. Men de flesta kan ganska direkt se hur detta kan spela en roll i deras liv och vad som kan vara fördelar med det. Det började direkt användas av massor av människor till verkliga saker (som att skapa bokomslag eller bilder till webbartiklar som den här!).

Såklart är det två väldigt olika tekniker och det är väl en större och mer komplex uppgift att ”riva upp” hela det globala finanssystemet. Det jag menar är mer att när en ny teknik är användbar och värdefull för människor brukar det gå rätt snabbt för människor att börja använda och uppskatta den.

Så jag vet inte, jag har svårt att köpa det där argumentet att krypto helt plötsligt skulle bli otroligt användbart och rimligt bara det får mer tid. Vi lever i en tid av exponentiell teknisk utveckling, krypto börjar se lite föråldrat ut i mina ögon. 😉

Däremot kan man ju argumentera att visst, som teknik är krypto inte jättenytt, men som valuta är det väldigt nytt. Och att det därför behövs mer tid för att lösa problem och få värdet att stabiliseras och så vidare. Ja… den som lever får se?

En kryptoplånbok för all din data?

Jag personligen är extremt ointresserad av att investera i högriskmarknader eller delta i det digitala stor-kasino som krypto i mångt och mycket utvecklats till.

En sak som jag däremot tycker är spännande är det här med kryptoplånböcker.

I krypto-världen så funkar det så att du bara behöver ansluta dig med din kryptoplånbok till en sajt för att utnyttja en tjänst eller betala något. Du behöver INTE registrera en användare. Det är som att logga in med BankID fast utan att dela med dig av några personuppgifter. Det här är något jag gärna skulle se mer av framöver!

Många tänker sig också att i framtidens Web3 kommer vi förvara vår personliga data i vår kryptoplånbok och sen välja när vi vill dela med oss av den gentemot företag, vården, myndigheter eller andra människor. Och att det kan skapa möjligheter att till exempel hyra ut, sälja eller donera personlig data genom smarta kontrakt.

Det skulle kunna vara ett steg upp för vår integritet på nätet, förutsatt att tjänsten som vi använder för detta är pålitlig, smidig och stabil (såklart). Jag vill INTE se scams där man luras inte bara på lösenord eller pengar men också på all sin personliga data.

Krypto föddes ju ur misstro på institutioner och myndigheter, och på väldigt amerikanskt vis har man istället överlåtit allt till ”marknaden”, och ja… hej vad det går.

Här i Sverige har vi ju istället ganska hög tilltro till myndigheter och institutioner. Och vi har smidiga tjänster som BankID och Swish.

Jag kan tycka att det vore toppen om någon icke-vinstdrivande stiftelse, en förening eller ja, kanske till och med staten, skapade ett decentraliserat system för kryptoplånböcker, där både staten, intresseorganisationer, företag och föreningar kan vara med som deltagare för att säkra systemet.

Kryptomarknaden som den ser ut nu har mycket att bevisa för att den ska övertyga mig om att den verkligen kan vara användbar till mer än spekulation. Men några av de saker som upptäcks och uppfinns på vägen kommer otvivelaktigt följa med oss framåt. Just nu är det dock svårt att urskilja guldkornen bland allt skräp.

Nyfiken på att lära dig mer? Här kommer några poddtips på ämnet:

Vad tänker du om krypto? Dela gärna med dig och diskutera i tråden!

4 reaktioner på ”Allt du behöver veta om kryptovalutor, Bitcoin och blockkedjor”

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

SÖK

MAIL

Du hänger på 2000 + prenumereranter och får ett utskick med uppdateringar, tekniktips, trender och nyheter från mig. Helt gratis, avsluta när du vill. 💖 

ELIN HÄGGBERG

Hej och välkommen till Teknifik!

Jag heter Elin Häggberg och är journalist, medievetare och teknikälskare.

Teknik ska inte vara krångligt och svårt!

Min drivkraft är att hjälpa dig få ett roligare och enklare digitalt liv.

Här kommer några favoritinlägg att börja med

Klicka på rubriken för att komma till inlägget. Kul att du är här!
Enkla knep du kan börja med redan idag
Tips, hacks och bra grejer att veta.
Lär dig allt om de färgglada figurerna
Låt mig hjälpa dig med din Insta-fundering