Varför jag inte vill outsourca mitt tänkande till ChatGPT

Girl thinking av Patti Mayor (1872–1962) via Grundy Art Gallery

Det är har tydligen varit en trend denna sommar att vilja läsa tjocka böcker (via Laura Klingberg). En av flera anledningar till att många vill släpa en tegelsten till stranden är att använda sommaren till att ”fixa sin koncentrationsförmåga”. 

Jag hör ofta, både i konversationer och på sociala medier, personer beskriva att de inte längre pallar kolla på en film eller läsa en bok. De flesta verkar överens om att det snabba, korta, engagerande innehållet på sociala medier till viss del har sabbat vår koncentrationsförmåga. Och att ha hela internets utbud av stimulans har gjort vår tolerans för att ha tråkig nästan lika med noll. 

Lärare larmar om att elevers läsförmåga går ned och att universitetsstudenter inte längre kan läsa en hel bok (eller väljer att inte göra det). Även svenska universitetslärare upplever ett växande problem kopplat till läsvana och läsförståelse. Och i allmänhet visar statistiken att vi läser färre böcker.

Läsning är å andra sidan ett komplext ämne, och att det står allvarligt till med ”dagens ungdom” är något som det har larmats om i alla tider. Och även om det lockar att skylla allt på skärmar och sociala medier så är det ett mer nyanserat problem.

Men utan att slå på stora larmknappen är det ändå intressant att fundera på hur tekniken påverkar oss. Det är i alla fall det jag funderar på nästan hela tiden. 

Och nu har hela det här spåret fått en djupare nivå i och med den ökade användningen av generativ AI via chatbotar som ChatGPT, Gemini, Copilot och Claude. 

När vi redan upplever motstånd för att göra det som är lite mer kognitivt krävande, som att läsa en lång bok eller se en hel film utan att bli distraherade, så börjar vi snabbt vänja oss vid verktyg som tar över ännu mer av vårt tankearbete. 

Varför ska vi läsa, sätta oss in i nya ämnen, lära oss nya saker, komma på idéer eller formulera text när ChatGPT kan göra det åt oss, på några sekunder? (Jag kommer konsekvent använda ChatGPT som exempel i denna text, men det kan lika gärna vara Claude, Gemini, Copilot, Grok eller annan chatbot baserad på en stor språkmodell). 

Det här är ett ämne jag varit mer eller mindre besatt av de senaste månaderna. För jag började känna det själv – att något stort och möjligen ödesdigert höll på att hända mig. 

Reklamsamarbete med Swappie.se

Hitta prick rätt iPhone för dig

Jag förespråkar ju att du alltid ska kolla rekonditionerad och renoverat framför nyköp. Det är bättre för både miljön och plånboken. Hos Swappie finns både tidigare och de allra senaste modellerna av iPhone.

I min guide guidar jag dig till hur du gör ett bra köp, bra saker att ha koll på och tipsar om modeller utifrån om du är nybörjare, budget-köpare, kreatör eller företagare.

Från effektivitet till självtvivel

Jag har använt ChatGPT från och till i mer än två år nu. I perioder har jag knappt använt den alls, för att sen under en period använda den intensivt. 

ChatGPT kan hjälpa mig strukturera idéer till outlines för inlägg och föreläsningar. Den kan hjälpa mig komma på rubriker och sammanfattningar. Den kan vara ett bollplank för att generera och formulera nya koncept. Den kan hjälpa mig göra upp projektplaner, förklara komplicerade begrepp och översätta. Den kan coacha mig genom jobbiga känslor och situationer. Den kan hjälpa mig reflektera och lära känna mig själv bättre. Den kan ibland hjälpa mig hitta och sammanställa information bättre än Google kan. 

Det är, på många sätt, ett mycket användbart, tekniskt verktyg. 

Men under de perioder där jag börjat använda det lite mer intensivt har jag också noterat något: hur snabbt det går att börja förlita sig på det. Plötsligt finns det en bekväm genväg för allt som är lite kognitivt krävande och motigt. Istället för att själv försöka formulera en bra rubrik eller strukturera ett ämne till en outline för en artikel – varför inte bara fråga ChatGPT? 

Den här initiala känslan av att ta en genväg började övergå i en form av självtvivel. En rädsla att missa något om jag inte körde mina tankar ett varv genom ChatGPTs digitala hjärna. 

Det här är något jag hört många andra säga också. Att de förlitar sig mer och mer på ChatGPT och i samma veva litar mindre och mindre på sin egen förmåga. Det går snabbt att helt sluta försöka själv och bara gå direkt till den lilla rutan som alltid ger ett välformulerat och självsäkert svar uppdelat i bekväma punktlistor. 

Vi tar en genväg. Det känns smart. Varför slösa tid på något om det finns ett snabbare sätt? 

AI som genväg till… vad?

Men jag började fundera. Vad exakt är det jag tar en genväg till? Ökad produktivitet, javisst. Om jag tar hjälp av ChatGPT kan jag komma vidare snabbare, producera något snabbare, lägga mindre tankemöda och kraft på något och ändå få ett resultat. Jag sparar tid. Jag sparar kognitiv kapacitet. Men till vad?

Det slog mig att det jag tog hjälp av ChatGPT för att göra ofta var sådant jag egentligen själv skulle vilja utveckla och förfina. Som att strukturera mina idéer, researcha, beskriva komplicerade begrepp, sammanfatta längre text i en kärnfull formulering, skriva en bra rubrik eller komma på ett bra upplägg för en föreläsning. 

Men om jag tar en genväg med dessa saker så kommer ju inte jag utvecklas på dessa områden. Snarare kommer jag ju bli sämre på dem, eftersom jag inte utmanar mig själv och övar på dem. 

Precis som sociala medier gjort att många upplever det svårare att orka koncentrera sig på en tjock bok kan tillgången till ChatGPT göra att vi börjar känna motstånd mot det mesta som kräver lite tankemöda. 

En ännu inte granskad studie från MIT Media Lab lät elever skriva uppsatser med eller utan hjälp av ChatGPT. De som fick använda ChatGPT som hjälp blev ”latare” över tid, det vill säga det försökte mindre och mindre själva, och till slut kopierade de i princip ChatGPT:s text rakt av. 

Jag började för några månader sen känna det själv också. När jag skulle påbörja något som krävde lite extra tankekraft så kändes det väldigt lockande att gå direkt till ChatGPT och börja där. Men med tiden insåg jag att det dels gjorde att det blev svårare och svårare att orka börja, göra tankearbetet och utmana mig själv. Och dels att jag ju alltid blev lite styrd av vad ChatGPT levererade. (För min del handlar det dock aldrig om att generera text, jag tycker ChatGPT skriver sämre än mig och dessutom älskar jag att skriva, så).

Även om det ChatGPT gav mig var undermåligt eller inte riktigt vad jag själv tänkt mig så hamnade jag i en position där jag istället för att producera något själv ur mitt eget huvud började förhålla mig till vad ChatGPT gett mig. 

Även om det handlade om att konstatera att det inte vara bra eller vad jag behövde så slösade jag bort både tid och tankekraft. Tid och tankekraft jag istället kunnat lägga på att bara göra jobbet själv. Vilket i många fall kunnat ge lika bra eller bättre resultat och som dessutom skulle bidragit till att träna och utveckla min egen förmåga. 

Att utmana hjärnan är inte bara smart utan också härligt

Det kanske inte kommer som en jättestor överraskning att jag är en person värdesätter min hjärna, min kognitiva förmåga, eller vad vi nu ska kalla det. 

Jag har alltid gillat att vara i mitt eget huvud och dagdrömma, fundera, tänka, filosofera. Jag älskar att läsa, skriva och lära mig nya saker. Jag ägnar mig mycket åt metakognition – alltså jag tänker på hur jag tänker, hur jag lär mig, hur mitt tänkande och intellekt funkar. 

Därför är det kanske inte så konstigt att jag börjat fundera på hur ChatGPT som verktyg påverkar min relation till ovanstående.

Hjärnan är form- och utvecklingsbar och behöver aktiv träning genom hela livet för att behålla, stärka och utveckla de kognitiva funktionerna som minne, koncentration och uppmärksamhet. 

”Mentalt stimulerande aktivitet, särskilt utmanande och varierande aktiviteter, kan främja neural plasticitet genom att skapa nya förbindelser mellan nervceller och stärka befintliga.” – Hjärnfonden

Wikimedia commons

När vi utmanar oss med lite tankearbete så bygger vi alltså nya förbindelser mellan nervceller – hur coolt? Det är dessa förbindelser som sen gör att vi kan utveckla våra tankegångar, komma på nya idéer, se nya perspektiv, vara kreativa och så vidare. 

Du känner säkert till begreppet flow. Det myntades av psykologen Mihály Csíkszentmihályi i en bok 1975 och beskriver ett tillstånd ”helt uppslukad av en aktivitet, och går bortom sin reflekterande självmedvetenhet samtidigt som den får en djup känsla av kontroll” (Wikipedia).

Man brukar jämföra flow med när barn är uppslukade i lek. Det är otroligt njutningsfullt. Men flow är även ett tillstånd då du kan producera på hög nivå, vara kreativ och som ger en stark känsla av tillfredsställelse. 

För mig personligen är det när jag pushar mig själv att prestera på toppen av min kognitiva förmåga som jag enklast kan hamna i flow. 

Det är ju också när vi gör något utmanande och svårt som vi oftast upplever den största belöningen efteråt. Som när vi löser ett komplicerat problem eller hittar på en riktigt kreativ idé efter lång tids funderande. 

Så om vi outsourcar för mycket tankearbete till AI riskerar vi alltså inte bara att förlora kognitiva funktioner, börja tvivla på vår egen förmåga och bli mer teknikberoende. Vi riskerar dessutom att gå miste om njutningen i fokuserad ansträngning. 

AI för personer med ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

För vissa är användningen av AI som ChatGPT inte en fråga om bekvämlighet eller att ta genvägar – det är en möjliggörare och ett kraftfullt verktyg för att överbygga vissa funktionsnedsättningar. 

Det finns många vittnesmål och även studier som visar på hur AI kan vara väldigt användbart för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, autismspektrumtillstånd och språkstörningar.

Personer med ADHD beskriver hur ChatGPT blir en assistent som kan hjälpa till att reda ut och strukturera tankar och idéer, hänga med i snabbt skiftande tankegångar och bryta ned komplexa uppgifter i görbara steg. 

AI kan även hjälpa till i kommunikation och social interaktion genom att hjälpa till att beskriva hur saker kan tolkas eller uppfattas. Den kan förtydliga meddelanden och texter. Den kan fixa till stavning, grammatik och språk för bättre begriplighet. 

Jag ser det här som en fantastisk indikation på den stora potentialen som generativ AI-tekniken. Viktigt är dock att komma ihåg att tjänster som ChatGPT, Gemini, Copilot och Claude inte är designade som hjälpmedel för personer med NPF. Även om de kan vara väldigt hjälpsamma så är de designade för att vara maximalt engagerande och uppmuntra till ändlös interaktion. Ingen hänsyn har tagits till hur detta kan påverka relationen till dessa tjänster för personer med NPF.  

Kan vi prompta bort problemen?

Som den teknikpositiva människa jag är har jag förstås gjort mitt allra bästa för att tämja ChatGPT till min vilja och mina behov. Detta har jag gjort genom att skriva ganska genomgående ”custom instructions”, en sorts för-prompt till alla interaktioner som ska styra ChatGPTs svar. 

Jag har även utformat vissa särskilda format för mina konversationer med ChatGPT som syftar specifikt till att utveckla mitt tänkande, hjälpa mig vidare och inte att ge mig svar eller idéer. 

Ethan Mollick, professor på Wharton i USA, och framstående tänkare och forskare om AI, arbete och utbildning har skrivit en bra och nyanserad artikel om forskning på ämnet och förslag på prompts att använda för både idégenerering och att göra en chatbot till en ”tutor” (personlig lärare). 

Men även Mollick är tydlig med att om vi värnar vår tankeförmåga måste vi börja tänka själva först. Börja skriva först. Börja idégenerera först. Han skriver:

”Our fear of AI “damaging our brains” is actually a fear of our own laziness. The technology offers an easy out from the hard work of thinking, and we worry we’ll take it. We should worry. But we should also remember that we have a choice.”

Och ja, jag har börjat oroa mig. För precis som med det mesta (mat, underhållning, träning, städning) är det lätt att ha höga ideal och att veta vad som är bra. Men i slutänden är det väldigt svårt att stå emot när något enkelt och snabbt erbjuds. 

Inte smartare, inte latare men absolut mer i teknikens händer

ChatGPT kommer nog inte göra oss ”smartare” i bemärkelsen bättre på att tänka, lösa problem, komma på idéer, lära oss nya saker och minnas information. Inte utan att vi är jäkligt medvetna om hur vi använder tekniken, och har en otrolig disciplin på det. 

Samtidigt tror jag också det är fel att säga att ChatGPT kommer göra oss ”latare”. För vad är ens ”lathet” egentligen?

Socialpsykologen Devon Price har skrivit en bok som heter ”Laziness does not exist” och hans perspektiv på lathet förändrade verkligen hur jag ser på det begreppet. Från ett socialpsykologiskt perspektiv anser inte Price att det är lathet som hindrar människor för att åstadkomma saker. Snarare handlar det om situationen personen befinner sig. Price menar att det alltid finns legitima hinder till att en person inte har förmågan att göra något. Det kan vara psykisk ohälsa, kognitiv funktionsnedsättning, stress, finansiella problem, våld i hemmet, andra prioriteringar – och så vidare.  

Och jag tror verkligen det ligger något i det. Jag tror i alla fall inte vi tjänar något på att peka ut oss själva eller andra som ”lata”. Att använda ChatGPT kommer inte göra dig latare, men det riskerar absolut att göra dig mer beroende av tjänster skapade av stora techbolag. Särskilt när din situation skapar incitament för att gärna undvika kognitivt krävande tankeuppgifter. 

OpenAI och andra techbolag går just nu med enorma förluster när de finansierar sina storskaliga AI-satsningar med riskkapital, samtidigt som de lockar in användare med gratis eller billiga tjänster. En dag kommer de behöva vända till vinst. Då kommer vi, användarna, vara de som får betala priset. I form av data, annonser, dyrare priser – något kommer det bli. 

Och ju mer vana vi blivit att förlägga mycket av vårt tänkande i dessa tjänster, desto svårare kommer det bli att säga upp prenumerationen. 

Men precis som det kan bli trendigt att släpa med Anna Karenina till stranden för att fixa koncentrationsförmågan som mobilen, Youtube, Tiktok och Instagram sabbat, så kan vi också bli medvetna och göra motstånd mot hur OpenAI och andra försöker hooka oss på deras tjänster och få oss att bli mer och mer låsta till dessa. 

Det är fasen en utmaning att fortsätta vara teknikpositiv i dessa tider. Men jag gör mitt bästa. För i slutänden handlar det inte om att vara teknikpositiv men om att vara människopositiv. Jag har en osviklig tilltro till oss människor och vår förmåga att använda teknik och verktyg till bra saker. Och den håller jag fast vid.

Själv har jag blivit betydligt med selektiv och medveten kring när jag väljer att ta hjälp av ChatGPT och när jag inte gör det. För i slutänden är det viktigt för mig att fortsätta utveckla min alldeles unika ElinGPT, alltså min hjärna. Med det perspektivet har jag börjat se kognitiva utmaningar som tillfällen till utveckling istället för motiga hinder på vägen mot ”produktivitet” och ”effektivitet”. Det är dessutom en otroligt härlig känsla att anstränga sig, när man väl kommer över det värsta motståndet. 

Så! Bra gjort att du läst hela vägen hit. Nästan 2700 ord. Inte illa! Anna Karenina nästa?

Stort tack som alltid till dig som prenumererar, du motiverar mig att tänka djupt och länge. Och att sen formulera mina tankar i 100 % hantverksmässig, närproducerad, människoskapad text. 😉

Om du tycker det jag skriver är bra: skriv ut och sätt upp på jobbets anslagstavla, skicka vidare till en vän, sprid på ett socialt medie. Det betyder så mycket. 💖

Vi hörs snart igen!

/Elin

Prenumerera på Teknifik

Teknifik är nyhetsbrevet och bloggen för dig som vill inspireras till en smartare och enklare digital vardag. Som prenumerant får du nya inlägg som det här direkt till din inkorg cirka en gång i veckan. Tips, guider och fördjupande insikter om teknik, internet och sociala medier.

Denna prenumeration är gratis och du kan avsluta när du vill.

19 reaktioner på ”Varför jag inte vill outsourca mitt tänkande till ChatGPT”

  1. Tack för ett fint nyhetsbrev Elin!
    Bra tips, hopp inför framtiden och bra flyt i texten🤌🏼 Jag hade uppskattat din egen lista med nyttiga prompts!
    Själv släpade jag med Vattnets förbannelse (960ish sidor) till strand. Rekommenderar, mycket bra!

  2. Jag började läsa från min mejlklient på datorn. Sedan tröttnade jag… Och bytte till din hemsida istället.

    Något som jag brottas med nu är att vara teknikpositiv till sociala medier. Jag är medveten om allt som är skapat för att jag som användare bara ska fortsätta att skrolla. Nu funderar jag på om det går att skapa bra vanor för sociala medier så att min man inte känner sig försummad av att jag bara skrollar hela tiden.

    Och tack för din text. Det gav mig verkligen något att tänka på inför kommande höst på jobbet.

    1. Jaa kan tänka mig att det blev lite långt för att läsa i mailen 🙊 Jag är glad att du klickade vidare och fortsatte 🙏

      Jag har gått mycket i samma tankar kring sociala medier som du. Det är så mycket som förändrats de senaste åren så det blir allt svårare att hålla sig positiv tycker jag. Jag klurar fortfarande på den nöten….

  3. Alltså, wow! Har själv nog använt AI för mkt så jag kan vara snällt komma på att skriva, spot on! 💖🎯

    Och stort tack för att du tänker och researchar det som jag själv undrar över!

  4. Som bildmakerska ( konstnär) kan jag gilla att bolla bild-idéer med ” Chatte” men än så länge så tar det mer energi när det blir fel i 80% av fallen. Troligtvis är jag väl kass på att prompta rätt😂 Det är ofta man får ” nu har jag ändrat till så som du vill ha det” och inget är förändrat.
    Teknik ska användas som en assistent, inte bli nån boss . Ibland vill man ge assistenten sparken 😉

  5. Som bildmakerska ( konstnär) kan jag gilla att bolla bild-idéer med ” Chatte” men än så länge så tar det mer energi när det blir fel i 80% av fallen. Troligtvis är jag väl kass på att prompta rätt😂 Det är ofta man får ” nu har jag ändrat till så som du vill ha det” och inget är förändrat.
    Teknik ska användas som en assistent, inte bli nån boss . Ibland vill man ge assistenten sparken 😉

  6. Hej Elin! Tack för ett SUPERBRA nyhetsbrev. Satte verkligen huvudet på spiken på något som jag funderat mycket kring sista tiden. Jobbar som copy på reklambyrå och under de senaste året har AI verkligen förändrat mitt sätt att jobba. Jag kan inte minnas hur mitt jobb såg ut innan ChatGPT? Men märker precis som du att jag nästan slentrianmässigt använder chatten till ALLT. En rutin jag insett att jag aktivt måste öva mig på att komma bort ifrån, din text gjorde mig ännu mer medveten om det. Tack för det!

  7. Anna K nästa, 100%! Skämt åsido, tack för tänkvärd text. Uppskattar den, känner själv hur för mkt AI gör min hjärna trög, för att jag inte tränar den. Spelade memory härom månaden och älskade känslan i hjärnan efteråt. Det kändes att jag tränat den!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SÖK

Guider, tips och fördjupande insikter om teknik, internet och sociala medier.

Som prenumerant får du nya inlägg direkt till din inkorg cirka en gång i veckan. Gratis och avsluta när du vill. 

ELIN HÄGGBERG

Hej och välkommen till Teknifik!

Jag heter Elin Häggberg och är kommunikatör, teknikjournalist och föreläsare.

Teknifik är för dig som är kreativ, engagerad och nyfiken…

… och trött på att känna att tekniken i ditt liv känns tråkig, krånglig och svår. 

Börja prenumerera

Teknifik är ett nyhetsbrev och en blogg. Som prenumerant får du ett nytt inlägg till din inkorg cirka en gång i veckan. Hela arkivet hittar du här på Teknifik.se.

Tre populära inlägg just nu

Klicka vidare för lästips!
En guide till det nya sociala mediet som alla pratar om! Är det värt att gå med?
Här är steg-för-steg vad du ska göra och hur du undviker att det händer (igen)!
Bli fri från skräp och en överfull inkorg!