Att ha sin blogg som sitt jobb, eller en stor del av det iallafall, kan vara ett av de allra roligaste jobben i hela världen. Man får bestämma över sin tid själv, man får skriva och skapa innehåll om det man tycker är roligast, man får massa spännande möjligheter och en nära relation med sin publik.
Samtidigt så är det väldigt vanligt att de som jobbar med blogg, youtube och sociala medier går in i väggen, bränner ut sig och kraschar.
Det har hänt Underbara Clara. Nu har det hänt Simone Giertz. Även Josefin och Vanja har båda varit där, eller i alla fall närheten. Det här är bara några av många exempel.
Jag har själv känt att jag varit nära att jobba alldeles för mycket flera gånger det senaste 1,5 året. När hjärnan helt plötsligt lägger av, hjärtat klappar fortare bara av att kolla mailen och man tappar lusten för att göra allt det där som brukar vara kul.
Även det som är kul kan bli för mycket
Jag tror att en stor del i varför vi som jobbar med det här lite udda yrket riskerar att bränna ut oss är att det mesta vi gör är kul. Det är svårt att säga nej och det är svårt att känna av gränserna mellan jobb och fritid när det man gör på jobbet är det man förr gjorde på sin fritid. Och när alla ens jobbuppdrag känns så peppiga och roliga.
De senaste åren så har man ju inte heller bara en kanal att upprätthålla utan nu gäller det att hålla liv i flera plattformar samtidigt: blogg, youtube, Instagram, Facebook, Snapchat m.m.
Många, framförallt kanske kvinnor, upplever också en press att vara ”perfekta” på sociala medier. Snygga selfies, mysiga middagar, perfekt stylade hem, härligt kreativ fritid. Detta blir ju upphöjt till 10 när denna ”perfekta” och inspirerande yta också är ens jobb. En förutsättning för att betala hyran och sätta mat på bordet.
Flytande gränser
För de influencers som jobbar med sin livsstil som sitt innehåll blir gränserna mellan jobb och fritid lätt flytande. Är det jobb om jag instagrammar barnens kalas? Är det jobb om jag svarar på ett blogg-relaterat mail från en läsare? Är det jobb om jag fotar fina bilder från en resa som kan användas på bloggen sen?
När ens liv är ens jobb är det ju lätt att jobbet blir hela ens liv också. Vilket också gör det svårt att verkligen slappna av. Att helt koppla bort jobbet och ha riktig fritid. För även om man inte aktivt gör något jobbrelaterat så har man det ofta i tankarna.
Mycket pågår bakom kulisserna
Många brukar fråga sig hur tusan influencers lyckas producera så himla mycket innehåll hela tiden. Fina bilder på frukosten, outfits, underbara resor, genomarbetade guider m.m. m.m.
Men det här är ju bara toppen på isberget. Den del av jobbet som publiceras och syns utåt. Bakom kulisserna pågår ju merparten av jobbet. Planering av innehåll, hitta på idéer, fotograferingar och styling, hålla sig uppdaterad i branschen, förhandla samarbeten, kommunicera med sina följare, nätverka, läsa och svara på mail.
Och glöm inte företagsbiten! Bokföring, budget, skicka fakturor, hålla ordning på kvitton och oroa sig för om man har tillräckligt med pengar på väg in för kommande månader.
Troll, hat och kritikstormar
Förutom alla de där jobbrelaterade sakerna som pågår bakom kulisserna så finns det ju också personer som sprider negativitet omkring sig. Hat-mail, trollkommentarer och ibland stora kritikstormar som drar igång på sociala medier. Det kräver krishantering och tänk vad mycket energi denna negativitet slukar.
Stora influencers är ju också konstant i strålkastarljuset och många älskar att skvallra, sprida rykten, håna och spekulera kring allt från relationer till sjukdomar och utseende.
Som bloggare, youtuber och instagrammare är det också vanligt att mötas av nedlåtande attityder från människor runtomkring. Insinuationer om att det man gör är meningslöst, ytligt, fånigt, ”inte ett riktigt jobb” och andra trista inställningar.
Hur undviker man att hamna i fällan?
Herregudars efter hela den här uppradningen undrar man ju varför man slagit in på denna bana över huvudtaget ? Men sanningen är ju den att det här jobbet också är något av det absolut roligaste man kan ägna sig åt. Det är givande, inspirerande, utvecklande och för det mesta alldeles alldeles underbart.
För att undvika att bränna ut sig tror jag på att:
- Upprätta egna gränser och ramar för vad som är jobb och vad som är fritid. T.ex. skaffa ett kontor utanför hemmet, ha arbetstider och hålla sig till dem, inte kolla mailen efter klockan 17 och så vidare.
- Ge sig själv tid för återhämtning och planera in detta i kalendern.
- Ta ordentligt ledigt ibland och stänga av ALLT.
- Inse att ens följare inte kommer lämna en om man försvinner från internet i en vecka. De bryr sig om dig och har förståelse (+ ett eget liv som inte kommer falla utan dig i några dagar).
- Inse att hela världen inte ligger på dina axlar (kan vara väldigt skönt att tänka på faktiskt)
- Jobba för stabilitet i företagandet, planera långt framåt och säga nej!
- Leja ut och ta hjälp med allt som är stressigt och tråkigt, t.ex. bokföring. Eller ta hjälp för att planera, sätta gränser, sin egen personliga utveckling m.m.
- Inse att man själv, som person och ens hjärna, är den största tillgången i företaget och därför högsta prioritet att ta hand om och förvalta.
- Ha något i ens liv som är HELT frikopplat från bloggen/ens sociala kanaler. Jag har ju t.ex. roller derby som är en stor del av min fritid men som inte är en del av min offentliga profil, eller vad man ska säga.
17 reaktioner på ”Därför riskerar bloggare att bränna ut sig”
Jag gick och tänkte EXAKT på det här igår! Du sätter ord på det så förbannat bra. Jag tror verkligen också att den konstanta tanken ’är det här innehåll?’ sätter många käppar hjulen. Den delen i hjärnan går liksom inte att stänga av när man väl har blivit en person som gör innehåll av sitt liv.
Nä är det sant?!! Vad galet.
Ja det är ju som upplagt tyvärr för att skapa stress i vardagen. Svårt!
Jag tror att det är väldigt lätt som influencer att jobba mer än man egentligen bör, just eftersom ens sociala kanaler och företag är en så stor del av ens liv. Denna mening kommer jag skriva av och upprepa för mig själv både när jag behöver lite extra självförtroende och när det är dags att ta en paus från jobbet: ”Inse att man själv, som person och ens hjärna, är den största tillgången i företaget och därför högsta prioritet att ta hand om och förvalta.” Så bra, alltså =)
Ja, verkligen. Vad fint att meningen landade rätt, så viktig sak att komma ihåg. ❤️
Det är så himla bra att du tar upp ämnet. <3 <3 <3 Jag blev sjukskriven för utmattning första gången för sex år sedan – då var jag inte bloggare men jag var egenföretagare och hade en liten byrå tillsammans med ett gäng kollegor och var liksom ansiktet utåt och försökte vara överallt och hela tiden. Uppdaterad, påläst, med på varenda företagsmingel och inspirationskväll som staden jag bodde hade, och det var många. Krävde av mig själv att jag skulle svara på mejl, meddelanden och interaktioner i princip samma sekund som jag fick dem och jobbade jämt. Tänkte just precis sådär – att eftersom det var roligt var det ingen fara, men si det var det ju. Sex år senare kämpar jag fortfarande med sviterna och balanserar ofta på gränsen igen och det kommer jag nog alltid att göra även om jag hittat många bra sätt att hantera.
Åh tack för att du delar med dig! Ja men det är verkligen farligt det där med att ha kul hela vägen in i väggen. Svårare att läsa signalerna då.
Kram ❤️❤️❤️
Oj vilket bra inlägg. Jag brukar ofta påminna mig själv om varför jag började blogga och våga hoppa över vissa ”krav”, som att man inte behöver vara på alla plattformar. Hoppade av twitter och snapchat till exempel och ångrar det inte en sekund.
Har också bestämt att bloggen aldrig får bli mer än halvtid, för att slipoa oro för hyran.
Ps I verkligheten tar nog bloggen lite mer än en halvtid ;).
Tack, vad fin du är!
Det låter väldigt klokt av dig. Även om det blir lite mer så är det ju ändå bra att ha en sådan ambition.
Jag brukar också försöka hoppa över vissa krav och påminna mig själv att det ju bara är jag som sätter de där kraven på mig själv.
Jättekul att du lämnade en kommentar med dina tankar på ämnet, stor tack!
Väldigt bra skrivet! Jag bloggar inte som jobb utan som hobby, men det är ändå ett visst mindset.. Driver webbyrå på mer än heltid och att dra gränser är det svåraste när man är egen. Tack för nya insikter!
Tack! Ja det är ju svårt med gränserna som
egen, som du skriver. Något att jobba på ❤️
Bra inlägg! Känner igen detta! Vi var mycket nära i år tror jag. Man kan ju alltid göra bättre, och det finns alltid något som ska fixas … Svårt att någonsin bli ledig, eller slappna av. Och så många olika vägar att ta, olika beslut … Ett troll har vi också. Har polisanmält två gånger …
Tack! Vad tråkigt att höra, särskilt om näthataren (jag skulle säga att när det behövs polisanmälan rör det sig inte om ett ”troll” utan någon som trakasserar). Usch och fy!
Hoppas att ni kan hitta ett sätt att hålla arbetsbördan rimlig ❤️❤️❤️
Kan bara hålla med; superviktigt inlägg!
För egen del av bloggen verkligen fått stå tillbaka mitt i en separation. Jag har inte alls haft ork och ibland har jag ”nojat” över det, men samtidigt försökt inse att det GÅR inte att prestera 100 %-igt just nu. Det bara är så. Acceptans är viktigt tror jag.
Kramar! ❤️
Tack! Ja acceptans är superviktigt. Och realism, precis som du skriver. Dygnet har bara 24 h. Så är det ju.
Stora kramar till dig och fortsätt ta hand om dig ❤️
Pingback: Vecka 27 | Från Stockholm till Övik - La Linda
Tack för ett toppeninlägg! Jag började blogga mitt under min utmattning för att jag satt ändå vid datorn så mycket och behövde lite kreativt utlopp. Tycker det är sjukt kul och vill gärna utveckla det med fler kanaler. Men kan verkligen förstå att det kan bli jobbigt eftersom man har så flytande arbetstider. Bra lista att tänka över☺️?
Tack för att du delar med dig och kul att du gillade inlägget. Ja men det är ju precis det som är det fantastiska och roliga med att blogga – det kreativa utloppet. Jag tror den största risken inträffar när man börjar tjäna pengar som bloggare och bloggen växer. Man får öva på att komma ihåg varför man började blogga från början ?