I dag, den 13 november, fyller jag hela 27 år. Det känns som en smått absurd siffra. Det här med ålder är ju väldigt känslomässigt. Själv så kände jag mig alltid mycket äldre än vad jag var på många sätt ända fram till typ 21-22 års ålder. Då kände jag att det var rätt gött. Ingen förväntar sig att man ska ha så värst mycket koll på läget när man är mellan 20 och 25.
Att fylla 25 år var rätt härligt. Då kände jag mig liksom mer vuxen ”på riktigt” samtidigt som jag fortfarande inte kände någon som helst åldersnoja. 26 år är ju så nära 25 år så det gjorde ingen direkt skillnad.
Men det är något i ”27” som har en helt annan klang. Det är liksom närmare 30 än 25. Tänk när man var yngre, då var ju någon som var 27 år super-duper-mega-vuxen. Nu har jag liksom kommit till till en ålder när det inte längre anses ”lite tidigt” att få barn, köpa hus eller liknande vuxna beslut.
Så nu är jag 27 år
Jag är gift med en underbar man som också är min bästa kompis, vi bor i en riktig drömlägenhet som passar oss väldigt bra, vi har en katt, jag har en universitetsutbildning i ryggsäcken, jag har den här hösten haft förmånen att jobba deltid med ett jobb jag verkligen gillar samtidigt som jag haft tid att bygga vidare på mitt företag och mitt frilansande. Jag har snart drivit den här bloggen i ett års tid och har gått från 700/månad till 14000. Teknifik har nu mer än genomsnittlig position på 1,9 för googling på ”teknikblogg”. Jag har fått agera expert i både tidning, radio och TV.
Alla i min familj mår bra och just nu finns inga jättestora kriser. Vi har tak över huvudet, mat på bordet och behöver inte ha ångest över pengar. Jag och Max har till och med börjat spara pengar till framtiden på allvar! Till ett hus eller en lägenhet (vuxenpoäng!).
På det hela taget…
… så tror jag att jag är redo att fylla 27 år! Inte som att jag har något val men jag tror jag tänker känna mig peppad på det hela. Det ska bli väldigt spännande att se vad 27-åriga Elin kommer hitta på och vad det här året kommer bära på.
? Känner du dig hemma i din ålder?
Just ja! OM jag får önska mig en liten födelsedagspresent från ER mina kära, bästa läsare så skulle jag önska att ni, men bara om ni verkligen känner för det, tipsar en kompis/familjemedlem/arbetskamrat eller liknande om min blogg. Gärna genom att bjuda in någon till att gilla min Facebook-sida ?❤️ Ni är bäst! Tack för att ni finns.
24 reaktioner på ”Om att fylla 27 år”
Stort GRATTIS på födelsedagen! Jag är 41 och det känns ok 😉 Och nu har jag i alla fall sett till att jag själv gillar din FB-sida! 🙂
Tack!!! ❤️
Jättegrattis till dig, Elin! Själv är jag exakt dubbelt så gammal som du i ålder räknat, men jag tycker det verkar som om du är dubbelt så klok som jag… så det där med ÅR är väl inte så viktigt egentligen, tänker jag. (Konstigt hur jag blir allt mer benägen att tycka så ju äldre jag blir! ? )
Ha en skön födelsedag, kramar till dig!
Haha åh vad roligt! Tack fina Maria!!! ❤️ Kram!
Massa grattis på födelsedagen!
Tycker 27 låter som en ashärlig ålder. Är själv kvar på 21 och är rätt trött på det här med att man i vissa fall räknas som ett oerfaret barn och i andra förväntas vara 100% supervuxen. Längtar fram några år tills man fått någon form av erfarenhet i livet som räknas även i andras ögon.
GRATTIS igen! Och hoppas du får en riktigt superdag!
Åh vad många härliga åldrar du har framför dig (och jag också!). Taaaack! ❤️
EXAKT det här pratade jag och en kompis om förra veckan. Att ingen längre skulle höja på ögonbrynen om man tog ett livsförändrande beslut. Man är liksom betrodd nu helt plötsligt?! HELT orimligt!
Ja men eller hur?!!! Det är lite obehagligt att få det ansvaret men nu är det som det är.
Stort grattis på din födelsedag!! ?
Taaack! 😀
Stort grattis och jag tycker du har gjort massor och är cool & klok, så 27 borde du inte vara rädd för 😛 Jag hade exakt samma känsla då ooch 30 skrämde, men att fylla trettio var superhärligt! Sen kom det några knasiga år mellan typ 34-38 där man gradvis inser att man inte på något sätt räknas som ung längre. Men jag är 38 nu och grubblar bara på hur jag ska hinna med allt roligt som finns att göra, testa minst 2 karriärer till och lära mig massor av nya saker.
Jag tror vi har alla åldrar i oss hela tiden, för jag är samma person i grunden som jag alltid varit, men med en massa olika erfarenheter. Jag tror faktiskt man blir bättre med åren, så länge man är öppen & nyfiken 🙂
Ha en härlig födelsedag!
Tack Katta! Vilken fin och peppig reflektion över det här med ålder. 😀 Livet alltså… häftig grej ändå!
27…? Grattis! 🙂
Själv fyller jag TRETTIOsju i Mars… Uja! 😮
Som svar på din fråga; Nä, inte alls faktiskt. Haha!
Haha där ser man! Tack ☺️
Jag är 54, snart 55. Det är en väldigt skön ålder. Jag vet vem jag är. Mina underbara ”barn” är vuxna, och klarar sig själva. Jag har ett jobb jag älskar (lärare). Jag är självsäker och har lärt mig att tycka om mig själv. Jag tar inte skit av andra längre. Kanske är det min bästa period i livet. Även om alla de andra perioderna också har varit fina (speciellt åren med barnen)! Så du har mycket att se fram emot! ?
/Åsa
Underbart att höra Åsa!!! Det känns faktiskt väldigt spännande ändå att gå mot att blir mer ”vuxen på riktigt”. ☺️
Jag känner PRECIS som du angående att fylla 27 jämfört med alla andra år! Hade nästan kunnat skriva det själv 😀 Undrar hur man känner sig vuxen egentligen? Gör man det om tio år? Tjugo? ”Jag känner mig fortfarande som tjugofem” har jag hört sägas otaliga gånger. Kanske det ligger något i det?
Vad kul att vi tänkte så lika!! Nej alltså det är ju SÅ flummigt det här med ålder?! Jag tror nog att man till viss del nog alltid känner vissa åldrar starkare inom sig än andra typ. Om jag ser tillbaka så ÄR jag ju mer vuxen på många sätt än jag var för t ex 4-5 år sedan. Ah jag vet inte blir lite knäpp på detta.
Så fint att få vara med dig på din födelsedag! Nu har jag bjudit in en massa teknikintresserade vänner <3
Hurra! Tack! Så bra helg och så bra födelsedagsfir!
Grattis igen!!
Åh, 27 va en nice ålder, även om jag haft ålderskris sen typ 18. Haha…
Jag är 30 nu och känner mig mer eller mindre typ.. defeated. Har nojjat och ojjat mig varje födelsedag, livrädd för att bli gammal men nu börjar jag landa lite och inse att äsch, whatever. Inte känner jag mig sådär jättevuxen än iaf, det e ett som fortfarande e säkert! 😀 Jag önskar jag kunde få förbli 25 för alltid.
Däremot så känns det inte som att jag får säga ”när jag blir stor…” längre. Alla barndomsdrömmar man haft t. ex, det är NU man ska börja ta tag i dom. Eller nåt. Känns lite crazy.
Ja någonstans får man bara försöka embracea det hela på något sätt 🙂 Men det är konstigt att ta in att man plötsligt faktiskt är vuxen.
Stort grattis i efterskott. Hann inte med den här veckan men det är väl lite så tiden funkar. Jag känner mig både äldre och yngre än mina 29 år. Som om jag har varit med om så mycket men har fortfarande så mycket liv jag vill leva och för få år kvar.
Ja tiden är en märklig sak. Jag förstår vad du menar. ❤️