NFTs, krypto och influencers – mina tankar projektet World of Alidia

De senaste dagarna har det börjat storma ganska rejält kring Vanja Wikströms kryptoprojekt World of Alidia. För er som inte vet är Vanja Wikström en influencer och entreprenör som tidigare haft högt förtroende och varit omtyckt i de influencerkretsar som jag rört mig i. Jag har inte känt henne personligen men har följt henne, framförallt för några år sedan.

Redan från start bestämde jag mig för att gå med i projektet för jag hade ju studerat krypto och NFT-branschen länge och tyckte det skulle vara intressant att följa ett svenskt projekt och kolla in den här ”världen” mer från insidan. Och eftersom jag är intresserad av influencers och nya medier kändes det extra spännande eftersom det var just Vanja Wikström som drog igång det.

Eftersom jag kanske är den enda (mig veterligen) teknikjournalisten som följt projektet från start till slut så vill jag dela mina perspektiv. Jag har haft långtgående planer på att göra en poddokumentär om hela grejen, men livet kom emellan och jag har inte haft de ekonomiska möjligheterna att jobba vidare med projektet. Och nu när andra medier börjat gräva i historien kan jag lika gärna berätta en del nu, tänker jag.

För mig handlar det inte om att dreva eller skapa dålig stämning på något sätt. Jag vill bara berätta något som jag tycker är en intressant historia. OCH jag vill ge alla som varit inblandade, som idag sitter och undrar ”vad fan vad jag med om egentligen?” en redogörelse från någon som verkligen var med och inte bara läser och gräver i det nu från utsidan.

Det här kommer bli ett långt inlägg, riktat mot de som kanske är lite särskilt intresserade. Ni andra kan med gott samvete skippa denna om ni vill!

Året var 2022 och NFT-marknaden var superhajpad

Den 13 januari 2022 publicerade Vanja ett första inlägg på sin blogg där hon berättade att hon och (framförallt) hennes man Niklas snöat in på krypto och NFTs och hade egna planer på ett projekt i den sfären.

Screenshot från Vanjas blogg som säger: "Att komma tillbaka till jobbet har varit JÄTTEKUL! Dels på grund av företagslanseringen nästa vecka som är peppelipeppppppp på - men okcås för att jag och Niklas har börjat fnurla på en grej tillsammans som känns...ja - helt fantastisk om jag ska vara ärlig. 

Jag har ju berättat att Niklas snöat in på krypto och NFT:er det senaste året, och han har blivit extremt duktig på det. Eftersom det enda han (för det mesta) mäktar med är att ligga ner och se på teve så har han macat alla streamingtjänster sen han blev dålig - och därför sett A L L T. När det inte fanns mer att krama ur på serie- och filmfronten började han därför så smått engagera sig i krypto (nåt vi var inne på redan för sju, åtta år sen då vi var i kontakt med ett företag i Indien som utvann bitcoin - det projektet föll dock på mållinjen).
Screenshot från Vanjas blogg 2022-01-13
En screenshot från Vanja Wikströms blogg som säger: "Och nu har vi en idé som vi kommer gå vidare med, och bollen är redan satt i rullning. I dag hade vi det första zoom-mötet med vår första samarbetspartner som vi vill få in i projektet. Mötet gick bra och jag skulle säga att jag är 99,99% säkr på att denna första partner är med. 

Om det är något jag och Niklas är VÄLDIGT bra på (och alltid varit) så är det att jobba som ett team. Vi kompletterar varandra, vi vågar att VÅGA och vi gör varandra bättre när vi jobbar ihop. Nu är Niklas sjuk och har inte alls den kapaciteten han haft tidigare, men så länge idéerna finns där och man tror på dem går det alltid att lösa själva utförandet om det finns vilja och kapital. Så nu har vi bestämt att vi kör på detta, och det känns så JÄKLA KUL!"
Screenshot från Vanjas blogg 2022-01-13

Det var i slutet på 2021 och början av 2022 som hajpen kring NFTs var som allra störst. Kända projekt som Bored Apes Yacht Club och Cryptopunks såldes för enorma summor på digitala försäljningsplattformar och diskussionerna gick varma inom tech, finansvärlden och konstscenen kring om detta var enbart hype eller framtiden.

Och som vanligt när något verkar generera snabba pengar lockar det ju till sig alla möjliga intressenter.

Vad är NFTs egentligen?

Jag har ju tidigare påbörjat en serie om Web3, ett samlingsbegrepp för krypto, blockkedjor, NFTs och Metaverse. Läs gärna det första inlägget här om Web3 och det andra som djupdyker i krypto här. Det kommer hjälpa dig sätta det här med NFTs i kontext.

NFT står för Non-fungible token. Ett token är en värdebärande enhet på en blockkedja. Men medan det som kallas kryptotillgångar är utbytbara, alltså fungible, en Bitcoin är värd lika mycket som en annan Bitcoin, så är en Non-fungible token inte utbytbart. Det innebär att det har ett unikt värde baserat på att något är kopplat till det. Oftast en bild eller ett konstverk.

Intresse från konstnärer och kreatörer

När NFTs först kom var det framförallt en liten nischad grupp techintresserade konstnärer som utforskade möjligheter att sälja digitala verk på ett sätt som gjorde det möjligt att faktiskt verifiera vem som var den verklige ägaren av verket, och att andra som hade kopior av det inte var det. Denna verifiering gjordes med ett så kallat smart kontrakt då på en blockkedja, oftast Ethereum men det finns massor av andra också.

Det här intresserade konstnärer som kände sig frustrerade över att deras verk kunde kopieras och användas utan deras kännedom eller godkännande. Det adresserade även problemet för konstnärer att om de säljer ett verk och det senare ökar i pris så får de inte del av den värdeökningen. Men i ett smart kontrakt kan konstnären, när den ”lägger ut” verket på en blockkedja (kallat ”minta”) skriva in att hen ska få kickback/royalities på alla framtida köp. Så om konstverket ökar i pris kommer det kunna generera framtida intäkter.

Detta lyftes även som en viktig del för ”the creator economy”, alltså den ekonomi vi till viss del kan sägas leva i idag, där innehållsskapare på internet är en stor bärande kraft för många storbolags affärsidéer (t.ex. Meta, Google, Tiktok osv). Drömmen om Web3, med NFTs och smarta kontrakt, var att skapa ett decentraliserat internet där kreatörerna och innehållsskaparna skulle få mer av pengarna, och mindre skulle gå till stora techbolag och plattformar.

Husslande ”crypto bros” gör entré på NFT-marknaden

De här första försäljningarna av enstaka verk från oftast redan etablerade konstnärer blev ju inte någon stor pengamaskin direkt. Och det var fortfarande de mest insatta som engagerade sig. Men de som redan var inne i kryptovärlden och höll på med olika coins och försökte trissa upp värdet genom hype och aggressiva marknadsföringstekniker såg en möjlighet här.

Med NFTs kunde man skapa något lite mer påtagligt och kommersiellt som kan tilltala en bredare grupp människor. Om man istället för att köpa ”coins”, som bara är siffror i olika (rätt komplicerade) tekniska system så kunde man köpa ”konstverk”. Men för att verkligen kunna tjäna stora pengar snabbt krävs volymer.

Det fanns då redan en liten typ av digital konstform som handlade om att med digital hjälp rendera en stor mängd unika konstverk, som alla bygger på samma byggstenar men där själva hopsättningen är randomiserad. Det gjorde att man snabbt och billigt kunde skapa tusentals unika konstverk att sen sälja som NFTs.

Så föddes det som kallades PFP-projekt. PFP står för Profile Pics.

Den typ av konstverk man köpte i sådana här projekt var alltså små profilbilder inom en viss serie. Bored Apes och Cryptopunks är de två mest kända men det finns massor. Att det är profilbilder är ju smart eftersom det uppmuntrade skapande av community och identitetsbyggande kring de olika projekten. På Twitter, där merparten av de engagerade i NFTs hängde blev en profilbild från ”rätt” projekt en statussymbol som visade vilken grupp du tillhörde och om det var en högt värderad NFT visade det även att du var framgångsrik och potentiellt förmögen.

De nya PFP-projekten, inspirerat av Bored Apes, handlade inte bara om att ha ”rätt” profilbild utan att ägande av en NFT från ett visst projekt också gav förmåner (utilities på engelska). Ägde du en Bored Ape så blev det medlemskortet för att komma in på hemliga fester, gnugga axlar med kändisar, få exklusiva produkter och så vidare.

Ytterligare en ”fördel” med att skapa PFP-projekt var att man fick köparen att betala omkostnaderna. För alla transaktioner som görs på en blockkedja innebär en avgift, som fluktuerar beroende på hur högt trycket är på den blockkedjan i stunden. Att som skapare ”minta”, alltså skapa NFTn på blockkedjan, 10 000 unika NFTer innebär en STOR investering utifrån alla avgifter man behöver betala. Men med PFP-projekt så fick man istället köparen, investeraren, att betala avgiften för att minta sin NFT.

Den här tiden runt 2021 var ju många fortfarande under lockdown och hela världen var lite upp och ned i och med pandemin, så det är ju en stor del i varför så många hade tid att lägga all sin vakna tid på att hänga i olika Discord-servrar (chatforum) och på Twitter. Många oroade sig också för sin ekonomi, vilket skapade bra incitament för den som ville försöka sälja in en ”snabb och bra investering”.

Så byggdes PFP-projekt för att snabbt generera stora summor pengar

Så det började skapas MASSOR av sådana här PFP-projekt där tillvägagångssättet lärdes ut av diverse ”framgångsrika” kryptokillar på Youtube, i betalprogram och andra ställen. Det allra viktigaste var att bygga upp en riktigt febrig hype kring potentialen med projektet.

Detta gjordes på olika sätt. Men en viktig pusselbit var entusiasmerande grundare, gärna med erfarenhet och renommé från tidigare projekt och egna ”högprofilerade” NFTs i kryptoplånboken.

Därefter skulle man ha en riktigt lockande ”roadmap”, en sorts vision och framtidsplan för projektet som visade vad alla medlemmar skulle få och vilka milstolpar man siktade mot.

Viktigt för att ett projekt skulle bli framgångsrikt var att:

  1. Få tillräckligt många intresserade innan mint, alltså innan konstverken ens skapats. Detta gjordes genom aggressiv marknadsföring, användning av NFT-influencers, kändisar, tävlingar och genom att skapa FOMO.
  2. Få in intressenterna på sin Discord-server, ett forum där man kan fortsätta skapa hype och engagemang.
  3. Få in intressenterna på olika ”listor” (goldlist, whitelist) osv, med begränsade platser. Dessa fick oftast förtur på mint. Ett sätt att skapa FOMO alltså.
  4. Ett vanligt sätt att få skriva upp sig på Whitelist var att levla på forumet, vilket oftast bara innebar att skriva så mycket som möjligt. När du nådde en viss level fick du skriva upp dig på listan.
  5. Sälja slut på ”mint”-dagen. Att alla 10 000 PFPs mintades på blockkedjan, det är en förutsättning för att skapa efterfrågan och driva upp värdet.
  6. Driva upp värdet genom mer hype och marknadsföring så att de som investerat kan sälja sina NFTs med vinst och skaparna kan tjäna pengar genom sin royalty på alla framtida köp.

Det var inte ovanligt att ett projekt som mintade kunde tjäna in miljontals kronor (i kryptovalutor) på bara en dag.

Lotteri, crowdfunding, samlarkort och medlemsklubb i ett

Tjusningen med PFP-projekt är att man inte vet vilken bild man kommer få på förhand. Konstverken skapas (eller genereras) slumpmässigt utifrån en uppsättning egenskaper (tänk hårfärg, hudfärg, accessoarer, effekter). Först mintar man, sen efter ett tag kommer en ”reveal” där man får se vad man fick.

Olika attribut kommer vara olika värdefulla, utifrån hur ovanliga eller eftertraktade de är. Dessutom kan skaparna slänga in unika bilder i mixen, så kallade 1/1 som det bara finns en av, dessa kan då ha ännu högre värde. Skaparna kan också bestämma att vissa attribut ska ge särskilda förmåner, t.ex. gåvor.

Det här gör att PFP-bilderna blir både som samlarkort och ett lotteri. Och ju fler du mintar, desto större chans att få en verkligt värdefull! HYPE HYPE!

Dessutom blir det ju en typ av crowdfunding. Och många projekt har använt PFP-NFTs just så, som ett sätt att samla ihop ett kapital för att anordna fester, evenemang eller ge till välgörenhet.

Scams och mera scams

Mååååånga sådana här projekt var scams, även kallat rug pulls. De gjorde bara de första 5 stegen i listan ovan, sen när de fått alla pengarna växlade grundarna ut dem till verkliga pengar, tog pengarna och fösvann. Alla som ”investerat” satt då kvar med sina profilbilder, utan några utilities att vänta. Värdet på dessa projekt dog omgående och NFTerna blev värdelösa.

Det finns hela sidor och Twitter-konton enbart dedikerade till att utvärdera ”scamrisken” hos nya projekt. Och även projekt som kunde verka legitima till en början kunde sluta som någon form av scam i slutänden ändå. Enkla pengar, tekniskt krångligt för den vanlige människan att förstå, oreglerat och i en skuggvärld – riktigt bra mylla för de som gärna tjänar en hacka.

Men vissa projekt gjorde vad de hade lovat. Och det var sådana projekt som Vanja Wikström och hennes man Niklas inspirerades av. Till exempel brukar de nämna World of Women, ett PFP-projekt som fick mycket uppmärksamhet just för att det handlade om att lyfta kvinnor i en annars väldigt mansdominerad värld.

World of Alidia – ett svenskt PFP-projekt som skulle göra allting lite bättre

När Vanja och Niklas lanserade sin idé om World of Alidia var den här grejen fortfarande extremt ny, och på toppen av en uppblåst hype som de flesta var överens om inte skulle hålla i sig. Det fanns inte någon lång historia att se tillbaka på. Men kollade man på krypto i stort visste man ju förstås att det är en volatil och riskfylld värld.

Samtidigt fanns det förstås evangelister som sa att ”detta är framtiden!”. De som menade att den som tar chansen att investera tidigt kommer få mycket tillbaka (se bara på de som köpte Bitcoin tidigt!). Förespråkare för Web3 och NFTs drömde om en framtid där allting från kläder till husköp skulle läggas på blockkedjan. Och där värdet bara skulle öka och öka.

Vanja Wikström och Niklas är inga duvungar i sammanhanget. De har sett möjligheter med att vara tidigt ute på digitala trender tidigare. Vanja har ju drivit en framgångsrik e-shop för mammakläder, varit framgångsrik influencer och bloggare under många år och Vanja och Niklas startade också Babyloonz, som var tidigt ute på svenska youtube med musik och enkla animerade videos för barn, något som blev väldigt lukrativt.

Så jag har verkligen inte svårt att se hur de såg alla dessa projekt som lanserades och exploderade och tänkte hur de skulle kunna göra samma sak – fast bättre!

Själva konsten i NFT-projekt brukar t.ex. oftast inte vara supersnygg. Så Vanja och Niklas anlitade en duktig och populär illustratör och konstnär att skapa konstverkens beståndsdelar. Vissa NFT-projekt (särskilt de som riktade sig till kvinnor) använde världsbygge och storytelling för sitt projekt, så Vanja och Niklas byggde ett litet universum runt the World of Alidia och dess invånare.

De satsade också på en riktigt ambitiös och lockande ”roadmap”. Där den stora grejen var ett fysiskt space, en hub, som skulle funka som co-working, yogastudio, eventplats och mycket mer – i centrala Stockholm.

En screenshot av en grafisk bild med text som berättar var projektet ska uppnå de olika kvartalen under 2022. Inkluderat att öppna en fysisk hub och skicka ut gåvor till alla som äger en NFT.
Screenshot av den ursprunliga roadmapen för World of Alidia

Vanja skrev entusiastiskt på sin blogg och Instagram om alla planer och samarbeten hon och Niklas jobbade på. Detta var deras livsprojekt, deras stora dröm och de skulle göra allt för att det skulle funka. Hon skrev även ofta att hon och Niklas satsat hela sitt kapital på detta och att de, som erfarna entreprenörer, var övertygade om att de skulle lyckas så mycket bättre än många andra. De satsade på att bli det största NFT projektet i Scandinavien och ett av de största i världen!

Varför jag gick med i projektet och communityt innan mint

Jag har ju följt utvecklingen inom krypto under många år som teknikbloggare. Dock är jag väldigt skeptiskt lagd och inte intresserad av högriskaffärer, så det har inte lockat mig att faktiskt investera i krypto. Däremot så lär man sig ju mer om man faktiskt går in i det lite mer. Så när jag läste om Vanja och Niklas projekt tyckte jag att det var ett perfekt experiment för att testa och se det här fenomenet från insidan i en relativt trygg kontext.

Så jag gick med i Discord-servern när Vanja lanserade projektet med buller och bång den 10 mars 2022. Vid det här laget handlade det alltså om att skapa uppmärksamhet kring projektet och att så många intressenter som möjligt skulle komma in i Discord-servern för att skapa community, levla för att komma på förköpslistan och bygga upp hypen och peppen inför mint (som skulle ske längre fram under våren).

NFTerna uppskattades då att de skulle kosta 3000 kr styck och det höga priset motiverades med att man skulle få livslång tillgång till WoA Hub i Stockholm, vilket ju annars skulle kunna kosta uppåt 5000 kr i månaden. Man skulle även få massor av gåvor, workshops, events, konserter och mycket mer.

Discorden blommande under de första månaderna

Det allra finaste med det här projektet, som inte kostade något och som egentligen inte var så mycket Vanjas och Niklas förtjänst, var stämningen som uppstod i Discorden under de första månaderna.

Massor av kvinnor, följare till Vanja, kom in och började snacka med varandra om allt från dagliga bestyr, trädgård, familjeliv till drömmar, framtid och livets svårigheter. Ganska klassiskt hur det kan bli i typ början på ett projekt, en honeymoon-tid, när allting bara är härligt. Alla är lite höga på nya sociala kontakter och eftersom man gärna ville levla upp så fanns incitament för att vara väldigt aktiv och chatta mycket.

Några av de mest engagerade medlemmarna anlitades sedan av Vanja och Niklas som moderatorer i forumet och de lyfte verkligen den plattformen sååå mycket. De hittade på aktiviteter som tävlingar, bokklubb, kreativa workshops, gemensam träning och mycket mer.

Detta var ju efterdyningarna av pandemin, många jobbade fortfarande hemifrån och därför hade man ju en del tid och möjlighet att vara aktiv online.

Några saker jag reagerade på

Som kommunikatör och medievetare reagerade jag på hur Vanja och Niklas uppmuntrade att vi skulle använda oss av ”NFT-jargong” inne i forumet, som att skriva GM (för god morgon) varje morgon och GN (för godnatt) varje kväll. Något som använts på Twitter som ett sätt att visa vilka som är ”inne” i NFT-världen (och vilka som inte är det). Det fanns också massor av mer jargong och förkortningar.

Jag vägrade kategoriskt att skriva GM för jag tyckte det var ett smått sekteristiskt sätt att försöka skapa community via språket. Dessutom är jag ju erfaren inom forum där kvinnor försöker bygga fristäder inom mansdominerade områden. Och sättet att göra det är INTE att anamma strukturerna och språkbruket som används i de mansdominerade projekten. Istället är det bättre att försöka tänka annorlunda: hur vill vi ha det? Vilka värderingar är viktiga för oss? Hur kan vi göra saker helt annorlunda?

Det här var något jag försökte uppmuntra så mycket jag kunde men jag upplevde att Vanja och Niklas var väldigt fokuserade på att ”så här göra man” i NFT-världen (det vill säga, de senaste 5 minuterna som denna värld har funnits).

I min bok var det inte någon positiv signal för ett projekt som ville ”förändra normer” och introducera kvinnor till Web3.

Och på tal om det…

En annan sak jag var kritisk till, och även lyfte i flera sammanhang, var att man har stort ansvar när man ska ”locka in” rookies i kryptovärlden. För det är SÅ mycket scams. Du hinner knappt gå en meter innan olika bots och phisingkonton försöker lura av dig nycklarna till din kryptoplånbok.

Detta är också anledningen till varför jag aldrig skrev om projektet i Teknifiks kanaler eller på något sätt uppmuntrade någon annan att gå med. Jag ansåg helt enkelt inte att det var ansvarsfullt.

Det som talade för projektet

Vanja och Niklas pratade om hubben i Stockholm som att de i princip bara valde utifrån olika lokaler. De sa ju också att de hade investerat eget kapital i projektet. Eftersom de är erfarna entreprenörer antog iallafall jag att de hade en affärsplan som inte enbart byggde på intäkter från NFTerna. Jag menar, det finns ju gott om människor som skapar co-woringspaces och eventlokaler helt utan att blanda in blockkedjor.

De personer som kom in Discorden och projektet var också härliga, genuina människor som jag gärna skulle hänga med IRL liksom, vilket också talade för projektet. Det FANNS något liksom, inte bara luft, guld och gröna skogar. Vi fanns, vi som var där och pratade med varandra. Vi var inte NFT-intresserade (som kanske var fallet i andra NFT-projekt), vi var bara nyfikna och tyckte det var kul att kolla in något nytt och hitta ett nytt socialt sammanhang.

Jag tror också många lockades av att få en annan typ av ”närhet” till Vanja, en influencer många hade följt i många år.

Kryptorkrasch, mint och besvikelse

Under den där våren började det bli tydligt att NFT-bubblan hade spruckit. Hypen började dö ut. Många 10 000 PFP-projekt som mintade gick lååångsamt. De bytte strategier, de skar ned på antalet NFTs i kollektionerna och ändrade sina roadmaps.

Men World of Alidia höll fast vid att vi är annorlunda! Vi kommer lyckas! Vi är på en ny marknad (den Skandinaviska) och ligger bara lite efter den amerikanska, snart kommer boomen här. Det var ärligt talat inte många av oss som trodde på detta, men vi hade ju trevligt tillsammans så det fanns fortfarande pepp i projektet.

En annan sak var att det var vääääldigt svårt att vara kritisk. Det finns ett uttryck inom NFTs och krypto som är att sprida FUD (fear, uncertainty and doubt). Det anses väldigt dåligt, eftersom det riskerar att sänka hela projektet (som ju bygger på pepp och hype) och på så vis förstöra chanserna för de andra.

Vi var många som lyfte frågetecken, ställde frågor och diskuterade, så locket låg inte helt på (än). Men det var pepp och positivitet som främjades. Jag var skeptisk till mycket, och försökte uttrycka det i lite mer diskreta termer, dela länkar och sånt, men jag ville inte bli blockad eller utslängd, så jag bet mig också i tungan ibland.

Datumet för mint sköts upp och sköts upp. Många påpekade att antalet deltagare i Discorden var alldeles för få för att kunna sälja slut en kollektion på 10 000 NFTer. Priset diskuterades.

I slutet på våren skedde den stora Luna/Terra-kraschen i kryptovärlden som skakade om allting. Värdet på Ethereum, som World of Alidia skulle mintas på, skönk drastiskt. Vissa nybörjare som redan tidigt köpt på sig ETH (kryptovalutan på Ethereum) för att ha till mint hade nu plötsligt inte ens en tredjedel av vad de skulle behöva för att minta.

Här dök det nu upp att Vanja och Niklas hade flera hemliga investerare på gång till projektet, som ville köpa in sig. Så de bestämde sig för att halvera tillgången på de offentliga NFTerna til 5000 och reservera 5000 för investerare.

Priset för en WoA-NFT var satt i kryptovalutan ETH. Man justerade inte det priset för mint, så en NFT skulle nu kosta runt 1500 kr istället för 3000 kr som det skulle varit om kursen varit fortsatt hög.

I övrigt gjordes inga justeringar av planerna eller roadmappen. Minten skulle bli av. Hubben skulle bli av. Allt skulle bli super!

Mintdagen: det här kommer inte gå

Slutligen, efter många uppskjutna datum, blev minten av den 28 juni 2022. Detta var alltså dagen då man kunde köpa en World of Alidia NFT och få den ”skapad” på blockkedjan. Man fick inte se vad man hade fått än utan det skedde senare vid ”reveal”.

Jag rycktes 100% med i hypen, där Vanja och Niklas fortsatte säga att de hade alla förhoppningar att sälja slut och de uppmuntrade alla att se till att vara på listan innan mint så man fick köpa ”så många man ville”. Vanja hade i ”det här är inte ekonomisk rådgivning”-inlägg berättat att de själva brukade minta minst tre. En att ha kvar, en att sälja direkt när värdet ökade (för det gjorde det ju nästan alltid, enligt deras erfarenhet) för att tjäna in sin investering, och en extra att sälja längre fram när värdet ökat ännu mer.

Själv hade jag bestämt mig att lägga 3000 spänn från början, så nu tänkte jag att ja då kan jag väl minta två då. Jag satte klockan! Ja ni hör ju, här var jag absolut fortfarande invaggad i tanken att det här var något. Och stämningen på Discorden var febrig.

Här ska dock sägas att modsen inte alls deltog i hetsandet att köpa många, snarare tvärt om, de sa att ”alla kommer hinna köpa” och ”ni behöver inte stressa”, osv.

Och det räckte ju med en för att få tillgång till hubben osv. Men många hoppades ju på att få någon av de speciella, som skulle ge förmåner som airdrops (gratis NFTer), fysiska gåvor och mycket mer. Lotteristämningen var hög!

Men… det blev ingen supersuccé. Trots att många i Discorden köpte flera NFTer var så var det lååångt ifrån att den skulle sälja slut.

Här var ju lite av det första läget där Vanja och Niklas hade kunnat backa, tänka om och som realistiska entreprenörer utvärdera sin budget och säga: ok, vi kan inte genomföra det vi sagt, ska vi hitta på något annat kul för pengarna? Vad tycker ni? Alla såg att NFT-hypen redan var över, redan innan mint. Det fanns inga tecken på en vändning eller att Skandinavien skulle ”vakna” och plötsligt vilja hoppa på tåget.

Sista akten (även om den var långdragen)

Vanja och Niklas hade räknat på att sälja slut 10 000 NFTer på mintdagen för 3000 kr, det var den ursprungliga planen som skulle ge dem 30 miljoner kronor i kapital på ett bräde.

I slutänden lyckades de ”bara” dra in 2,3 miljoner på att minta NFTer (över tid), vilket inte är en oansenlig summa för ett nystartat företag eller en crowdfunding, men det var inte i den skala som Vanja och Niklas hoppats på.

Efter minten tog Vanja och Niklas semester för sommaren, vilket många reagerade på. Nu var ju den mest kritiska tiden att driva projektet. Istället blev det väldigt tyst.

I slutet på juli kom beskedet som de flesta hade börjat misstänka skulle komma: det skulle inte bli någon fysisk hub i Stockholm. Istället annonserades, med glada emojis och massor av PEPP och POSITIVITET, att de skulle bygga en virtuell hub i ”metaverse”.

När jag läste detta var jag bara tvungen att lyfta att: ”Hallå, någon mer än jag som är besviken?”, och det var många. Här började iallafall jag förstå att alla de här investerarna, kapitalet Vanja och Niklas hade lagt in och så vidare INTE utgjorde en verklig stabil grund för det här nya bolaget som skulle vara Vanja och Niklas livsprojekt. I själva verket verkade det istället finnas två nu ganska slutkörda entreprenörer som misslyckats med att göra snabb framgång i en ny, uppblåst marknad. När de inte lyckades med det så började peppen långsamt falna.

Originalgänget i Discorden lämnar en efter en

Nu kommer vi till en del som jag inte kan gå in på allt för mycket här, eftersom det rör sig om källor och andra personers berättelser som inte är mina att dela. Men låt oss säga så här, det blev tydligt att det trots allt snack om transparens och öppenhet mot communityt pågick MYCKET bakom kulisserna som inte nådde oss ”vanliga” medlemmar.

Särskilt tydligt blev det när många av de grundpelare som byggt communityt och fått det att blomstra lämnade Discorden en efter en. Och inte bara att de lämnade sina uppgifter utan de lämnade hela projektet, de sålde sina NFTer och gick ur Discorden helt och hållet. Här anade man ju ugglor i mossen.

Själv var jag helt urless på hela krypto och NFT-världen vid det här laget, men jag började kolla in med flera av de som lämnat och fick mer och mer bilden av att allting inte var som det verkade utåt.

På Flashback fanns också en tråd med både f.d. holders och andra intressenter, som i väldigt hårda ordalag förvisso, började gräva och undersöka förhavanden kring projektet. Eftersom allting ligger på blockkedjan, som ju är öppen, kan man spåra transaktioner och se t.ex. vilka pengar som skickats var och när.

Spiken i kistan blev väl på något sätt när det visade sig att pengarna, de 2,3 miljonerna som vi investerare crowdfundat ihop, var slut. De hade gått till marknadsföring (främst i Vanjas egna kanaler), en gåva i form av ett guldhalsband med World of Alidias logga som många tyckte var en total felsatsning, bygget av WoAs NFT-galleri i Metaverse (som fortfarande inte är klart) och så löner till Vanja, Niklas och några fler som vid olika tillfällen jobbade för projektet.

Just det, ett fysisk meetup anordnades också. Jag kunde tyvärr inte gå. Det var inte så många där och för många som jag pratat med blev det en bekräftelse på att projektet var över för deras del. (Vissa hade säkert en annan uppfattning också, så det kan nog variera!).

World of Alidia lägger ned för gott

Sedan dessa har engagemanget i Discorden långsamt dött ut, Vanja har skrivit mindre och mindre om WoA i sina kanaler och värdet på NFTerna har såklart droppat totalt i botten. Och så slutligen, när några holders fick nog och började ställa hårda frågor i Discorden bestämde Vanja och Niklas den här veckan i augusti 2023 att projektet skulle läggas ned, alla kanaler i Discorden stängdes ned och de gick ut med sin version av historien, t.ex. här i Breakit.

Mina slutgiltiga tankar

Jag tror inte att Vanja och Niklas förutsatte sig att scamma någon eller ”sticka med pengarna”. Jag tror de, precis som många andra, rycktes med i den stora kryptohypen och hoppades kunna tjäna snabba cash genom att upprepa vad de sett andra göra, men på ett bättre sätt.

Jag tror även att de grovt överdrivit sin kunskap och sina förutsättningar att lyckas med projektet och jag anser att Vanja använt sin plattform som influencer på ett oansvarigt sätt, när hon lockat sina följare att ge sig in i den här osäkra och volatila världen.

Det här med att ta ”kvinnor in i Web3”, vad betyder det ens? Jag tycker inte det är fel att utbilda, men att utbilda för att få personer att öppna plånboken är en annan sak. I det här fallet tror jag de flesta, i alla fall alla jag pratat med, nästan enkom blivit totalt avskräckta från allt vad Web3 och krypto heter. Så det kan ju knappast vara att ”ta kvinnor till Web3”. Vill man vara riktigt kritisk kan man till och med kalla det för en typ av femwashing, att försöka utmåla detta som ett feministiskt projekt när det aldrig egentligen handlade om det.

Från vad jag och flera med mig kunnat utröna verkar Vanja varken vara eller någonsin ha varit särskilt engagerad i Web3, det verkar mer ha varit Niklas grej i så fall. Och jag har inte heller där kunnat hitta några bevis för att han varit den expert som Vanja utmålad honom som.

För att vara erfarna entreprenörer verkar affärsplanen för det här projektet varit naiv på gränsen till uppe i det blå. Att börja betala ut löner till sig själva innan man ens etablerat en hållbar affärsmodell kan ju anses lite märkligt, till exempel. Affärsidén byggde på att först få in ett stort kapital under mint och att värdet sen skulle öka så nya intäkter skulle komma genom försäljning på andrahandsmarknaden. Men den ursprungliga kollektionen på 5000 sålde aldrig ens slut. Och de där investerarna såg vi aldrig röken av.

De flesta av oss som var med la inga jättestora summor på det hela, och trodde inte att vi skulle tjäna någon storkova. Och även om man ofta pratar om krypto och NFTs som pyramidspel och MLM (multi-level marketing) så var det inte någon struktur kring att man skulle värva fler för att själv tjäna mer. Förutom då att hela projektet i grunden får sitt värde av hög efterfrågan, så på så vis gjordes många försök att använda medlemmarna för marknadsföring på t.ex. Twitter, men det var aldrig särskilt framgångsrikt eftersom medlemmarna inte var aktiva på Twitter eller i NFT-världen.

Som jag ser det hade Vanja och Niklas flera tillfällen där de hade kunnat ta en annan väg och ställa saker till rätta. Genom att erkänna att de gjort en felsatsning, att de varit naiva, att deras plan gått i stöpet. De kunde ha släppt på den positiva fasaden och varit mer ärliga. De kunde ha hanterat de insamlade pengarna bättre.

Och sen har vi hela grejen med att projektet skulle skänka pengar till hjärnforskning för ME, alltså… det är en hel härva i sig som någon annan med heltidslön gärna får gräva i. Men tanken var att en procent av vinsten på andrahandsförsäljningen skulle gå till forskning. Vanja och Niklas hoppades ge ett STORT och betydande bidrag till forskningen. I slutänden skänktes hela 500 kr. Av 2,3 miljoner. Liksom… hallå. Här hade man ju, enbart för bra PR, kunnat säga att: hörni vi scrappar den här idéen som ingen här bryr sig om med Metaverse och ger de sista tusenlapparna till forskningen, vad tror ni?

Det är lätt att bli förledd av ”ny teknik” om man inte har kunskap. Och det är lätt att förleda och förvilla andra genom att säga: ”det här är bara så nytt, du förstår inte än, lita på mig!”. Men det är förrädiskt. I det här fallet har vi som investerat förlorat våra pengar, för min del ingen biggie, för andra en större biggie. Men Vanja och Niklas har förlorat mitt och andras förtroende. Det borde vara en större förlust för dem. Och något att fundera på.

Har jag ett ansvar?

Såklart känner jag en viss ångest över om just min närvaro i projektet fungerade som någon form av garant eller bekräftelse för någon annan att det var något att vara med i. Jag hoppas inte det. Jag hade som sagt från början genuint förtroende för Vanja. Samtidigt var jag skeptiskt till krypto, så jag har varit väldigt medveten som sagt genom hela processen med vad jag skrivit och lyft. Och försökt vara en ”voice of reason” för medlemmar. Men jag hade inte hela bilden. Det är nog bara Vanja och Niklas som har det.

Men om någon som investerat i WoA känner ett behov av att prata av sig eller berätta, skriv till mig på hello@teknifik.se eller på DM. 💗

För mer läsning

Om det är något mer ni undrar eller tycker jag borde förtydliga, tveka inte att skriva en kommentar!

Prenumerera på Teknifik

Teknifik är nyhetsbrevet och bloggen för dig som vill inspireras till en smartare och enklare digital vardag. Som prenumerant får du nya inlägg som det här direkt till din inkorg cirka en gång i veckan. Tips, guider och fördjupande insikter om teknik, internet och sociala medier.

Denna prenumeration är gratis och du kan avsluta när du vill.

57 reaktioner på ”NFTs, krypto och influencers – mina tankar projektet World of Alidia”

  1. Pingback: Teknifik skriver om World of Alidia – Woaholder

  2. Vad tycker du som expert om det faktum att Niklas i smyg köpte upp NFT:er för att hålla floorprice uppe? Han har till och med bett om ursäkt för det offentligt. Är det så man gör eller visar det bara ytterligare på att de två egentligen inte heller kan NFT branschen?

      1. Hej Elin och tack för en gedigen, saklig och i mina ögon nyanserad genomgång.

        Jag kanske återkommer med fler kommentarer men angående just att skaparna håller uppe priset så är det som du skriver inte ovanligt. Att man däremot gör det under pseudonymer Mr Whale och Flower Girlish (där Niklas också använde det senare som alt-konto på Discord) samtidigt som man beskriver floor price som hälsosamt, får nog betraktas som att vara medvetet ljusskygg och inte transparent.

        En relaterad händelse är att WoA själva mintade #2457-2500 på ett bräde 19-20/8 2022 för att komma upp till magiska 2500 (50% av 5000) utan att annonsera det i förväg. Det är inte en vanlig taktik. Det är vanligt att skaparna avsätter en andel NFTs till sig själva, moderatorer mm men då brukar det annonseras före öppen mint att x antal kommer att mintas av teamet och för vilka syften. Som jag minns det trummades det ut som en framgång att 50% hade mintats, men utan att nämna att det var WoA-Gallery som hade gjort det. Med tanke på att målgruppen i hög utsträckning var nybörjare med liten blockchain-vana var det ytterligare ett exempel på att inte vara transparent.

        1. Håller verkligen med dig angående båda dessa saker, och det sistnämnda vet jag att vi diskuterade vid tillfället. Och angående Mr Whale och Flower Girlish så är det också en av de sakerna som vi som var med blev väldigt upprörda över.

      2. ”Liknande hur företag köper tillbaka aktier osv.”

        Möjligen en vanlig taktik i NFT-projekt, men i de fall (publika) aktiebolag köper tillbaka egna aktier så finns strikta regler för kommunikation kring detta. Just för att andra investerare ska få veta att det händer.

        Det som var sjukt shady i WoA var ju att V&N (enligt Flashback) köpte under ett konto som ingen visste var deras. Först efter att FB-folket gjorde sitt utmärkta gräv och kopplade kontot till Niklas så gick Vanja ut och berättade.

        Hela WoA verkar ha varit en sån shitshow under en pinsam ”kvinnor kan”-paroll. Glädjande att både SvD och andra etablerade medier plockade upp storyn.

  3. Tack för att du skriver om det här! Min bror har jobbat som ingenjör för ethereum och han varnade mig starkt för att gå på Vanjas säljsnack där i början då han inte tyckte att projektet lät trovärdigt (och var skeptisk till NFTer i överlag). Jag minns att jag även la en kommentar där jag (försiktigt) ifrågasatte Vanja och Niklas kunskaper om NFTs/web3, och även om det verkligen var etiskt att locka in nybörjare i en värld fylld av scams som man själv knappt har koll på. Men jag fick aldrig något svar. Tycker helt ärligt att bristen på ödmjukhet hos v& n genom hela projektet har varit förbryllande, och även hur de vägrar att bemöta legit kritik och istället bara avfärdar det som ”konspirationsteorier från Flashback” när sanningen är att de har många besvikna holders som vill ha svar. Och nu försöker de sopa undan allting under mattan. En sann masterclass i hur man inte tar hand om sitt community.

  4. Jag har aldrig hört talas om det här projektet, eller grundarna, tidigare men mitt förtroende för dig och Teknifik tog åtminstone ytterligare ett skutt av att höra hur sunt du resonerar!

  5. Jag har följt projektet genom Vanjas blogg men inte deltagit i det. Tack för ett otroligt intressant inlägg! Det har gett många nya tankar. Hittade hit via Underbaraclara som tipsade om ditt inlägg.

  6. Så här uttryckte sig Vanja och Niklas i en artikel i Breakit 220426: https://www.breakit.se/artikel/32810/vanja-wikstrom-satsar-allt-pa-nft-vi-satter-hela-vart-rykte-personligt-och-yrkesmassighet-pa-spel

    “Vi är också supertransparenta med vilka vi är och vad vi gör. Vi sätter hela vårt rykte, personligt och yrkesmässigt på spel. Det är ett enormt ansvar att få med människor att köpa det här.”

    Rimligtvis borde de ju då ha reflekterat över vad som skulle vara det värsta möjliga scenariot där deras personliga och yrkesmässiga rykte faktiskt skulle ta skada?

    Att förtroendet för dem numera är lika med noll, att holders känner sig lurade, att de inte levererat vad de lovat, att de satt sprätt på alla investerade pengar i projektet och inte kan/vill redovisa utgifterna för sina holders borde väl borde väl, så att säga, vara det värsta scenariot?

    Att försöka skylla ifrån sig förändrar ju inte faktumet att de som litade på dem och därför investerade i projektet känner sig lurade och hur kan de anse att de levt upp till sitt ansvar när de så sent som i våras uppmuntrat följare att investera i deras NFT:er trots att de visste att marknaden kraschat och projektet var stendött?

    Det skulle nog inte vara fel att vara lite ödmjuk istället. Tror visserligen inte att det kommer ha någon betydelse för deras yrkesmässiga rykte som är kört i botten. Antingen har de ju gjort det med uppsåt eller så har de tagit sig vatten över huvudet och varit otroligt naiva och inte förstått eller varit kompetenta nog för att genomföra ett sådant projekt. Ingen seriös entreprenör eller sponsor vill troligtvis ha med dem att göra framöver och de kommer inte kunna sälja in sina andra tjänster eller produkter till följare längre.

    På ett personligt plan skulle de nog kunna få i alla fall lite empati om de slutade skylla ifrån sig och ödmjukt och öppenhjärtigt bad om ursäkt och ”supertransparent” redogjorde för vart pengarna tagit vägen och hur det kunde bli så här.

  7. Åh så sakligt, proffsigt och lugnt inlägg. Märks att du valt rätt bana i vad du sysslar med: pedagogiskt och transparent (på riktigt, det har gått lite inflation i det ordet i den här härvan…). Synd att det inte blev radiodokumentären, tror det hade varit perfekt för det – men förstår att det inte går att göra allt. (Och har ju förstått från tidigare inlägg att livet kanske varit alldeles för fullt upp som det är). Men i alla fall, tack för välformulerat inlägg!

  8. Vilken bra sammanfattning, hatten av!
    Det som i slutet också är helt galet är att de inte kan redovisa vad och varför det skedde ett stort koncernbidrag från WOA. 350 000 kr är en stor andel av inkomsten. Någon som vet hur detta motiverades?

  9. Tack för en riktigt bra och pedagogisk förklaring. Jag har försökt förstå hela fenomenet men det ligger helt utanför min zon av kunskap.

    Väldigt tråkigt att så inflytelserika personer använder förtroendet så illa.

  10. Vilket bra inlägg, verkligen!
    Jag gick också med och mintade 3 nft. Hade inga höga förhoppningar från början. Tyckte det lät spännande och kände att 4500 har jag råd att förlora om det inte blir nåt av det. Därför känns jag mig inte särskilt besviken eller lurad nu heller. Ser det som att jag blev övertalad att köpa en dyr väska för att sedan märka att kvalitén var skit. Livet går vidare.

    Tror också som du att de själva verkligen trodde på projektet. Men absolut att de själva borde dragit i nödbromsen när de märkte vart det barkade. Oansvarigt och får nog stora konsekvenser för dem nu som de inte räknat med. Tror inte de kommer tycka att det är värt det.

    1. Ja jag tror många känner som du. Mm nej jag tror inte det kommer vara värt det. Med tanke på hur Vanja försökt distansera sig från projektet i sina kanaler på senare tid känns det ju som att de vet att detta inte ser bra ut i bagaget.

    2. Just att så många investerade ”små summor” tror jag är en av anledningarna att detta inte blivit en större skandal än det är. De allra flesta överlever att förlora 3000-5000, och orkar inte bråka om det/skäms för att man gick med/bryr sig inte. Om ett färre antal istället blivit lurade på 30 000-50 000 skulle det blivit en stor grej av det.

      1. Så är det, såklart. De flesta av oss tidigare holders är överens om att det inte är förlust av pengar som är grejen, alla (så vitt jag vet) var medvetna om risken och satsade inte mer än man kunde tänka sig att förlora. Även om jag vet många som ångrar att de köpte så många pga hetsen. Det som är grejen är hur det sköts, förtroenden som svikits och många som var med skäms för att man känner sig utnyttjad och inlurad i något pinsamt dåligt.

      2. Verkligen, det stämmer nog till stor del. Jag tror dock verkligen att V och N själva trodde på projektet. Är övertygad om att de inte har haft intentionen att lura någon. På ett sätt sitter de i samma sits, att de skäms för att de gick på en hype som dog. De skulle absolut hanterat det bättre. Men skammen att ha dragit med sig en massa folk blev kanske för stor att hantera, förnekelse blev försvaret istället.
        Och nu är det för sent för dem.

        Jag tycker att de från början skulle ha satsat på evenemang som lockar betalande kunder och de med NFT fick gå gratis. Typ konsert, eventkväll, föreläsning, whatever… De hade ett grundkapital för att kunna göra riktigt bra evenemang, skulle fler dessutom betala en vanlig biljett så skulle det generera mer intäkter.

        1. Ja jag håller helt med dig. Det fanns så mycket man kunde ha gjort för att få något bra ur det ändå.

          Ett problem var ju att man inte riktigt kunde bestämma sig om man skulle vara ett community-projekt i Sverige med NFTs som metod eller ett internationellt NFT-projekt som ”alla andra”. Det gjorde att det inte blev lockande för någon tillslut.

          Tror också det är klassisk ”sunken cost fallacy”, när man väl satsat så mycket tid och pengar i något är det svårt att ”ge upp” och byta riktning, man låser fast sig för man har ju redan spenderat så mycket och ”snart kanske det vänder”.

  11. Tack för ett pedagogiskt, koherent och sakligt inlägg om detta! Själv gick jag från ”vad är det för nåt konstigt, låter ju för mig helt ointressant” till ”hmm tänk om jag skulle minta en eller två som ren spekulation/gambling?” till att nu uppleva en enorm lättnad att jag inte gjorde det. Jag hade aldrig spenderat pengar jag inte kunde vara utan, men jag hade känt mig så besviken och lurad.

    Vanja gjorde verkligen ett jättejobb med att hype:a upp WoA, exakt så som du beskriver att det går till i NFT-projekt. Skapa FOMO och allt det där. Och så bilder från WoA-luncher med massor av olika influerare, typ hejhej vardag och andra jag ibland följer och typ ”har en relation till”. Då kändes ju som att om det här var så konstigt/riskabelt som det lät, då skulle väl ändå ingen av dessa relativt vettiga personer sitta där och lyssna och snällt lägga upp i sina kanaler?

    Svamligt formulerat av mig, men hon gjorde verkligen ett otroligt jobb med att sälja in hela grejen.

    Tack RikaTillsammans som hjälpte mig på rätt spår (en sökning på NFT i det forumet och köplustan dämpades oerhört).

    1. Skönt att du inte föll för fomon! Men ja, verkligen ett jättejobb av Vanja för att sälja in och promota projektet. Väldigt få från de där lunchernas verkar dock ha fallit för charmoffensiven, då ingen av dem så vitt jag vet varit aktiv i projektet eller delat om det i sina kanaler efter det. Men Vanja har ju haft högt renommé och förtroende i influencerbranschen så tror många ville ge henne en chans och hoppades det skulle gå bra, liksom.

  12. Du är fenomenal, tycker jag. Att skriva om ett komplext ämne på ett förståeligt sätt är grymt bara det. Sedan lyckas du även beskriva något så känsligt som detta utan en massa tyckande utan helt enkelt ”som det är”. Jag hade inte hört talas om något av Vanja och Niklas resa och WOA tidigare, men känner mig så otroligt med i tiden nu, hehe. Jätteintressant!

  13. Grymt bra och intressant inlägg inifrån. Kommer plocka upp det i mitt länkbrev nästa vecka. Min personlig inställning till NFT är faktiskt ungefär samma som till QR-koder. Det är en teknik som väntar på att hitta sin tillämpning. Tills dess kommer vi leva med en massa misslyckade försök.

  14. Kan addera (jobbar mycket nära Metaverse utvecklare samt att rökridån om att det skulle vara tungt att utveckla ett galleri i Metaverse stämmer inte).

    Ska allt vara customized och branded, så givetvis, men då är kostnaderna långt större än vad de satte av för detta. För att göra ett galleri och faktiskt få ut det minsta man lovat till Holders, krävs inte mycket.

    En googling bort finns mkt utförligt kring Metaverse Developments för just gallerier, med pricing tables as well tydligt beskrivit beroende på vad man behöver.

    https://www.spatial.io/create-your-gallery

    Någon form av tyngre IT-stöd, utveckling för att bygga galleri funktion i Metaverse behövs ej då det kan användas drag and drop samt Metamask Wallet , vilket är en väldigr enkel setup, även för folk som N&V.

    Fråga: Jag undrar hur frågorna kring just utvecklingen och fokus samt reella bevis för utveckling av detta galleri hanterades?

  15. Tack för det här välskrivna, massiva och sjukt bra och informativa inlägget!! Tycker det är så intressant hela alltet och skulle kunna lägga mycket tid på att diskutera det hela…

  16. Så otroligt pedagogiskt och bra inlägg! Det är så mycket i detta projekt som är obegripligt, kanske mest av allt hur de trodde att de skulle kunna driva detta som ett företag ”hela livet”. Något som är så nytt, så osäkert och som egentligen inte inbringar ett eget värde. De tillverkar ju ingenting. Om de hade startat en mötesplats/coworking Space på söder som var ursnyggt och hade en medlemsavgift, då hade kanske idén flugit. Yogastudio där man fick betala osv. Men utan att överhuvudtaget blanda in NFT.

  17. Vilket bra blogginlägg! Jag har följt WoA-fenomenet via Vanjas kanaler och på Flashback. Jag har även lyssnat på de fyra AMA de släppt som podavsnitt, finns på https://feeds.acast.com/public/shows/world-of-alidia. De nämner i ett av avsnitt om att planen på fysiska huben aaaabsolut inte är skrotad, bara framflyttad. Vanja pratar även om en WoA-film de ska producera, att detta är deras livsverk och att de kommer fortsätta vara aktiva i WoA hur det än går. Vilket luftslott!

  18. Bra sammanfattat och förklarat. Uppskattar att du la ner tid på detta!

    Jag minns att när jag läste Vanjas marknadsföring kring detta kände jag mig ganska skeptisk till den extrema hypen och hur hon uttryckte sig.

  19. Tack för ett intressant inlägg! Jag har gått igenom Vanjas blogg och i en kommentar till inlägget om Woas samarbete med Märta Larssson (2 maj 2023) frågar en ”Eve”:
    Om man ännu inte köpt en NFT – vad är eran USP för att göra det nu? Givet… läget liksom?
    Vanja svarar då väldigt långt om seriositeten i projektet och olika rabatter man får erhålla etc men också nedan stycke som jag har skärmdumpat i fall hon skulle radera det: ” – Pop Up-events. En gång per år ses vi irl och gör något kul tillsammans. Detta kostar dock en del pengar, så inget vi kan lova sker varje år då alla i WoA jobbar utan lön och helt ideellt. Men vi hoppas att vi ska kunna ses någon gång per år. ”
    Så i maj skriver Vanja att alla i detta projekt jobbar utan lön och ideellt. Det stämmer ju inte alls med vad hon skriver i sitt förlåt inlägg. Där hon redovisar att hon fått heltidslön och att Niklas fått en deltidslön..

    1. Jag tror inte dom har kunnat ta någon lön under våren för pengarna var slut. Så jag tror det stämde med hur situationen var i maj detta år. Blev inte så många år att hålla de där årliga eventen då tyvärr 🥲

  20. Vet du om man ska deklarera på nåt sätt om man bara växlade in ETH inför mint, mintade NFT och sen sålde med förlust? Jag fattar ingenting. Försökt googla, läst på Skatteverket, läst på Placera.. men jag fattar inte? Jag köpte 3 st NFT genom mint, alltså inte andrahandsmarknaden. Tror jag sålde två senare med förlust och har typ kvar en. Har inte loggat in på flera månader. Har väl var lite ETH på kontot också men har ingen koll på om det gått upp eller ner och har inte för avsikt att sälja det i kronor. Behöver jag göra nåt?? Stressad att jag begår skattebrott typ? Haha..

    1. Som jag förstått det är det vinst som ska deklareras, men att när du köper en NFT för ETH räknas det som en transaktion som egentligen då ska tas upp. Men om man köpte ETH och sen mintade typ direkt så lär inte kursen ändrats särskilt mycket däremellan. Ärligt talat vet jag inte riktigt. Bäst är nog att ringa Skatteverket och fråga! Men du behöver nog inte oroa dig ❤️

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SÖK

Guider, tips och fördjupande insikter om teknik, internet och sociala medier.

Som prenumerant får du nya inlägg direkt till din inkorg cirka en gång i veckan. Gratis och avsluta när du vill. 

ELIN HÄGGBERG

Hej och välkommen till Teknifik!

Jag heter Elin Häggberg och är kommunikatör, teknikjournalist och föreläsare.

Teknifik är för dig som är kreativ, engagerad och nyfiken…

… och trött på att känna att tekniken i ditt liv känns tråkig, krånglig och svår. 

Börja prenumerera

Teknifik är ett nyhetsbrev och en blogg. Som prenumerant får du ett nytt inlägg till din inkorg cirka en gång i veckan. Hela arkivet hittar du här på Teknifik.se.

Tre populära inlägg just nu

Klicka vidare för lästips!
En guide till det nya sociala mediet som alla pratar om! Är det värt att gå med?
Här är steg-för-steg vad du ska göra och hur du undviker att det händer (igen)!
Bli fri från skräp och en överfull inkorg!