Guide: Upphovsrätt för kreativa företagare

Reklamsamarbete med Patent- och registreringsverket

Dagens visuella samhälle har skapat stor efterfrågan på bilder, illustrationer och musik som ska fylla hemsidor, flöden på sociala medier och videor på youtube.

Det här skapar fantastiska möjligheter för illustratörer, bloggare, fotografer, skribenter, youtubers och musiker!

Om du har bra koll på din upphovsrätt kan du lära dig att utnyttja värdet av dina immateriella tillgångar ännu bättre. Vilket helt enkelt kan hjälpa dig tjäna mer pengar på det du skapar.

I den här guiden ska vi ska gå igenom hur det här med upphovsrätt funkar både för dig som upphovsperson och dig som själv behöver använda upphovsrättsskyddat material.

Se videon:

Vad är upphovsrätt?

På Patent- och registreringsverkets hemsida kan vi läsa att upphovsrätt skyddar ”konstnärligt skapande som musik, film och litteratur”.

Det som är lite speciellt med upphovsrätten är att den uppstår automatiskt när ett verk skapas. När någon till exempel tar ett fotografi genom att trycka ned fingret på avtryckaren på en kamera så får den personen direkt upphovsrätt till fotografiet som skapats.

Symbolen © som står för ”copyright” (upphovsrätt på engelska) ser man ofta även i svenska sammanhang. Men symbolen har ingen juridisk betydelse i Sverige. Man behöver alltså inte skriva att man har copyright för att ett verk ska vara skyddat.

Även design av en produkt, så kallad brukskonst, kan vara upphovsrättsskyddad om den kan anses ha en tillräckligt unik utformning.

Det som styr om ett verk får upphovsrätt är hur originellt det är. Att rita ett enkelt hjärta på ett vitt papper är kanske inte tillräckligt originellt för att upphovsrättsskyddas, eftersom någon annan skulle kunna skapa samma verk helt oberoende av att ha sett din lilla illustration.

En annan lite klurig sak med upphovsrätten är att det endast är själva utformningen som skyddas. En idé eller ett koncept skyddas inte av upphovsrätt. Detta gör att en del upphovspersoner kan uppleva att någon kopierat dem genom att sno deras idéer. Eller att någon kopierar vad som skulle kunna kallas deras ”stil”. Men om den andra personen framställt ett eget verk kan det vara ganska svårt att ifrågasätta det utifrån upphovsrätten.

Det är ju tillåtet att inspireras av andra, det är en naturlig del i allt konstnärligt skapande. Men vart gränsen går mellan att inspireras väldigt mycket och direkt kopiera kan ibland vara svårt att avgöra.

Upphovsrätt – en immateriell tillgång

Som företagare så har du både materiella och immateriella tillgångar. De immateriella tillgångarna är sådant som inte går att ta på men som ändå har ett verkligt värde. Som ett varumärke, ett domännamn, ett patent, ett forskningsresultat eller en affärsidé.

Upphovsrätt till ett verk är också en immateriell tillgång och därför något som du som företagare kan ta vara på för att tjäna mer pengar.

Skillnaden på ideell och ekonomisk rätt

Vanligtvis när du skapat ett verk så äger du både den ideella och den ekonomiska upphovsrätten.

Den ideella rätten tillhör alltid upphovspersonen, även om den är anställd eller har skapat verket på uppdrag av någon annan. Den innebär att du som upphovsperson har rätt att namnges i anslutning till verket om det publiceras, till exempel i en bildtext under ett publicerat foto.

Du kan inte sälja eller överlåta den ideella rätten, ingen annan än du kan alltså stå som upphovsperson till ditt verk. Däremot kan du sälja rätten att återskapa, publicera eller sälja verket!

Då kommer vi in på det som kallas för ekonomisk rätt eller förfoganderätt. Du kan till exempel licensera den ekonomiska rätten, vilket innebär att ett annat företag får använda ditt verk inom ramen för er överenskommelse. Det är det vanligaste sättet att låta andra använda dina verk.

Du kan även låta ett företag köpa den ekonomiska rätten (friköp), så att de helt förfogar över den. Vilket är vanligt när man till exempel tar fram en logotyp för ett företag. När du är anställd och skapar verk på jobbet så har arbetsgivare rätt att använda verken du skapat på arbetstid inom företagets normala verksamhet. Din arbetsgivare kan överta den ekonomiska rätten till verken du skapar på jobbet om ni avtalat om detta, till exempel i anställningsavtalet.

I andra situationer ska du tänka efter väldigt noga innan du helt ger ifrån dig den ekonomiska rätten och se till att du i så fall får skäligt betalt. Ta hjälp av en professionell rådgivare om det känns snårigt.

Kom ihåg att när du exempelvis säljer licenser för användning av dina bilder på nätet så kan du ju ange att man får använda bilden hur man vill och hur länge man vill, men att du fortfarande äger upphovsrätten vilket innebär att de som köpt bilden inte får sälja den vidare till andra.

Olika sätt att tjäna pengar på upphovsrätt

Om du skapar illustrationer, fotografier, musik, text eller andra verk som skyddas av upphovsrätten så finns det många olika sätt du kan utnyttja det för att öka intäkterna i ditt företag.

Det viktiga att komma ihåg är att du har möjlighet att tjäna pengar varje gång något av dina verk används. Till skillnad från en produkt som du kanske säljer en gång så kan du alltså fortsätta att tjäna pengar på din upphovsrätt under lång tid om du fortsätter att ha kvar och äga den ekonomiska rätten.

Du kan ju även tjäna pengar på att licensera eller köpa andras upphovsrätt. Till exempel för att sälja prints eller ge ut böcker.

På PRV:s hemsida kan du läsa om Saltkråkan, företaget som ägs av Astrid Lindgrens efterlevande och äger och förvaltar upphovsrätten till alla hennes verk samt en rad varumärken som karaktärer och liknande. Hela deras företag bygger på ta vara på olika immateriella tillgångar och de omsätter miljoner varje år.

Det finns stor efterfrågan

Många företag letar efter bra, unikt och högkvalitativt material till sina digitala kanaler. Genom att skapa och licensera illustrationer, grafik, musik och foton så kan du skapa massor av värde för ditt företag.

Genom att läsa på om dina rättigheter och skapa enkla sätt för kunder att licensera och använda dina verk kan du fylla ett stort behov på marknaden.

Hur vet jag vad min upphovsrätt är värd?

Om du är illustratör och blir kontaktad av en tidning som vill att du ska göra en illustration för dem så handlar det ju inte bara om att du ska prissätta själva arbetet utan du ska även räkna in upphovsrätten när du tar fram offerten.

Ska illustrationen publiceras både i tryckt tidning och på webben? Kanske även på sociala medier? Ska de få använda illustrationen en eller flera gånger? Under hur lång tid har de rätt att fortsätta publicera illustrationen?

För att ta reda på mer om vad du bör ta betalt så kan du kontakta eller bli medlem i en branschorganisation eller intresseförening.

Till exempel Svenska tecknare, Svenska fotografers förbund, Författarförbundet eller Journalistförbundet.

Där kan du få rådgivning från experter (ibland krävs medlemskap) och ofta finns arvodesrekommendationer och mallar för avtal.

Även om du ser dig själv som ”hobbyutövare” eller är i början av din karriär vill jag verkligen uppmana dig att ta till vara på värdet av din upphovsrätt! Ta skäligt betalt från början. Det gynnar både din egen business och är sjysst mot dina kollegor i branschen.

▶ Läs mer: Hur tar man betalt som frilans?

Vad gör man om någon använder ens verk utan tillåtelse?

Så vad händer om någon använder ditt verk utan att ni har ett avtal och utan att du fått någon ersättning?

Det första du ska göra är att upplysa den som använder ditt verk om att de gör intrång på din upphovsrätt. Ibland kan ett intrång bero på okunskap.

Det enklaste och snabbaste för båda parter är oftast att komma överens utan att gå vidare till rättslig prövning. Till exempel genom att den som använt verket betalar för användningen som redan skett, att ni skriver avtal eller att verket tas bort från sammanhanget där det använts.

Om du upplyst den som gjort intrång och de inte vill komma överens så har du genom att du informerat dem bevis på att de medvetet gör intrång på din upphovsrätt.

Nästa steg är att du anmäler brott och tar saken vidare rättsligt.

Undandtag

Det finns situationer där inskränkningar i upphovsrätten gäller. Till exempel citaträtten där ”var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet” (källa: Författarförbundet).

Exakt var gränserna går är lite luddigare och avgörs oftast från fall till fall och genom praxis som kommit ur olika domar.

Här kan ni läsa mer om citaträtt på Wikipedia.

Nyhetsmedier har även rätt att återge verk i samband med nyhetsrapportering om det är relevant för en händelse (källa: Verksamt.se).

Memes, dela och reposta på sociala medier och bloggar

På internet finns ju en etablerad delningskultur där plattformar som Facebook och Twitter uppmuntrar till att man delar och retweetar innehåll från andra. Så hur funkar det med upphovsrätten?

Om du själv publicerar ett av dina upphovsrättsskyddade verk på t.ex. Facebook så anses det inte vara ett brott mot upphovsrätten att dela det vidare om det görs genom plattformens inbyggda funktioner, så att själva delningen är en länk tillbaka till källan.

Det är däremot inte okej av någon annan att ta ditt verk och ladda upp det på sin egen kanal. Det spelar ingen roll om de skriver ut dig som källa eller upphovsperson. De måste ha ditt uttalade godkännande för publicering. Har de inte det så har du rätt att kräva att de tar ned inlägget alternativt betalar dig för användningen. Upphovsrätten gäller.

På Instagram är det ett klurigt läge. För där finns det ingen inbyggd funktion för att ”regramma” någon annans inlägg i sitt eget flöde (det går att dela till Stories/Händelse via en inbyggd funktion).

”Regrammande” kan endast göras via tredjepartsappar som laddar ned originalinnehållet och publicerar det på din kanal som ett eget inlägg. Det är alltså precis som att du laddat ned bilden från nätet eller skärmdumpat den och publicerat. Att tagga ursprungskontot hjälper inte. Har du inte fått tillåtelse så är det egentligen ett intrång i upphovsrätten att regramma.

Sen finns det såklart en kultur där många blir glada om andra sprider deras innehåll och därför är det nog inte jättemånga regrams som ifrågasätts men du har rätten på din sida om du vill ifrågasätta en publicering av ditt verk.

Även memes-kulturen bygger på att ta andras (oftast upphovsrättsskyddade) verk och ändra, lägga till och utveckla för att förmedla ett budskap.

I det nya upphovsrättsdirektivet som godkänts av EU-parlamentet så har det bland annat diskuterats om det i praktiken kommer innebära ett ”meme ban” och konsekvenser för den typen av uttryck. Exakt hur de nya direktiven kommer tillämpas i Sverige och hur praxis kommer bli är inte klart än.

Läs mer om upphovsrättsdirektivet på PRV:s hemsida.

Föregå med gott exempel

För att se till att behålla värdet av dina immateriella tillgångar är det bra att också respektera värdet av andras. Var noga med var och hur du delar andras innehåll på sociala medier och internet. Fråga först och ange upphovspersonen. Om du inte vet vem som är upphovsperson: googla! Till exempel genom bildsök.

Det finns många stora konton på sociala medier som helt byggt sin verksamhet på att sno kreatörers innehåll och ladda upp. Och ibland anger de inte ens originalkällan. Om du gillar det du ser – ta dig tiden att leta upp originalet och dela det (på ett korrekt sätt) istället så kreatören är den som får klick och credd!

Hur hittar jag bilder, illustrationer och musik jag får använda?

Det finns två sätt du kan hitta material att använda utan att begå intrång på andras upphovsrätt. Det ena är att avtala om användning med upphovspersoner och det andra är att använda verk under Creative Commons-licens.

Creative Commons är en organisation som verkar för att det ska finnas material att använda och bygga vidare på som enkelt kan laddas ned på nätet.

Creative Commons-licenser finns i olika nivåer som anger vad som krävs för att man ska få använda verket. Där grundnivån är att man hänvisar till upphovspersonen. Andra versioner av licensen tillåter endast användning för icke-kommersiellt bruk eller att man inte får göra ändringar i verket.

▶ Läs mer om de olika Creative Commons-licenserna

Du som upphovsperson kan välja att lägga upp innehåll med Creative Commons-licens för att dela och sprida detta fritt med världen.

Det finns även sidor som tillhandahåller ”royalty free” bilder, illustrationer, ljudeffekter och filmklipp.

Slutligen finns det också sajter som erbjuder licenser antingen för en fast månadskostnad eller per verk.

Läs alltid noga på vad som gäller för verk på dessa sidor och hur de får användas.

Och återigen, föregå med gott exempel. Om du behöver bilder till din hemsida – överväg att betala en frilansfotograf istället för att använda samma genrebilder som alla andra.

Behöver du musik till din youtubevideo? Varför inte låta en musiker komponera något unikt istället för att sitta och leta igenom hundratals creative commons-låtar med varierad kvalité?

Om du vill kunna tjäna pengar på verken du skapar är det ju sjyst att hjälpa andra att göra detsamma. 💖

På PRV:s hemsida finns massor med information och länkar för dig som vill lära dig mer om upphovsrätt.

Har du råkat ut för att någon använt dina verk utan din tillåtelse? Vad gjorde du? Har du andra frågor om upphovsrätt? 👇